1800-talets första hälft: Karl Johans tid

Årtiondena före och efter 1800 innehöll krig och ofärd, med förlust av Finland och Pommern. Med 1809 års regeringsform och Karl Johan som ny regent återställdes freden. Första hälften av 1800-talet präglades av stora långsiktiga satsningar och strama nyttoaspekter.

Som ett led i den nya ordningen för statligt styrande inrättades 1818 ett nytt statligt verk: Överintendentsämbetet, en myndighet med en egen budget direkt underställd Kungl. Maj:t. Gränsen mellan överintendentens, riksmarskalkens och överståthållarens uppgifter hade blivit oklar. Nu skulle uppgifterna bli tydliga. Riksmarskalksämbetet fick vården av de kungliga slotten. Överintendentsämbetet skulle ha hand om kronans övriga hus i Stockholm och kungsgårdarna i landet. Överintendenten skulle också vara "chef för Kongl. Museum" och preses för Konstakademien. Den största uppgiften var att granska samtliga ritningar och handlingar för statligt nybyggande - till största delen kyrkor.

Chefen för verket, överintendenten, var inte längre med självklarhet arkitekt, utan kunde lika gärna vara en konstintresserad ämbetsmän. 

Stram nytta och sparsam dekor

Det tidiga 1800-talets i särklass största byggnadsföretag - Göta kanal och Karlsborgs fästning - administrerades militärt. Det mesta som byggdes hade militära syften. Särskilt Stockholm rustades med nya kaserner. Skeppsholmens flottstation rustades med många byggnader och den nya Skeppsholmskyrkan, allt ritat och övervakat av arkitekten Fredrik Blom, periodens mest framstående arkitekt. Det stora universitetsbiblioteket i Uppsala var en av de få större civila byggnader som uppfördes.

Arkitekturen under denna period kännetecknas av den strama nyttan och sparsam dekor. Interiörerna däremot kunde blomma upp i stor färg- och materialrikedom, som till exempel nyinredningarna på Rosersbergs slott.