Från kungens ståthållare till statens fastighetsförvaltare

I dag är det Statens fastighetsverk (SFV) som ansvarar för vård och underhåll av de kungliga slotten, många statliga byggnadsminnen, kulturinstitutioner som museer och teatrar, regeringsbyggnader och skog och mark. Men så har det inte alltid varit.

En historia om statens förvaltning över fem århundraden

Statens fastighetsverk är den myndighet som i dag förvaltar den största delen av Sveriges byggda kulturarv: slott och befästningar, regeringsbyggnader, museer, teatrar, ambassader och parker, kronoegendomar, kungsgårdar, militära boställen, residens och herrgårdar. Hur har dessa byggnader och denna mark hamnat i vår vård? För att svara på den frågan måste vi ta oss en titt på en lång och slingrande historia, som för oss tillbaka till Sveriges bildande som nation.

Vägen som leder fram till SFV är en lång berättelse med uppdelningar och sammanslagningar av olika myndigheter. Ansvaret för kronans (kungens och statens) byggnader har alltid varit uppdelat på många aktörer.

Tradition i utveckling

SFV:s logotyp - de tre krönta initialerna - vittnar om kontinuitet med föregångarna Kungl. Överintendentsämbetet (KÖE) och Kungl. Byggnadsstyrelsen (KBS). Det är inte bara namnet som ändrats, utan också själva arbetsområdet. Ansvaret för Sveriges alla kyrkor flyttades till annan myndighet 1918, och ansvaret för bygglagen 1968. Andra uppgifter har kommit i stället: de kungliga slotten, kronojordarna och befästningarna.

Sveriges historia låter sig ganska väl fångas i sekler - om vi generöst lägger till och drar ifrån några tiotals år ibland. Följ med på en resa genom de 500 år som byggde staten Sverige.