Minnet av Vasa

2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv. 

Vasaminnet – se serien här

Flera av våra kulturmiljöer har formats under vasatiden, en tid då det moderna Sverige började ta form. Det är minnesplatser som har brukats på många olika sätt, med berättelser och myter som formulerats och omformulerats genom århundradena.

En historisk symbol

Här och var i Statens fastighetsverks miljöer med ursprung i Vasatiden återfinns den så kallade Vasakärven. Här kan du läsa mer om symbolens historia.

Ornässtugan

På Ornäs gård nära Borlänge finns en byggnad med Dalarnas mest berömda loft, Ornässtugan. Här gömde sig Gustav Vasa under sin flykt undan danskarna 1521.

Ornäs-stugan. En del av den spånklädda fasaden, målad i Falu ljusröd, med ett litet blyinfattat fönster.

Isala kungslada

I Svärdsjö i Dalarna finns den medeltida byggnaden Isala kungslada. Ladan förknippas med Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna vintern 1520–21, då han reste runt för att värva anhängare inför resningen mot Kristian II.

Minnessten med texten: HÄR TRÖSKADE. GUSTAF ERICSON. FÖRFÖLGD AF RIKETS FIENDER. AF FÖRSYNEN UTSEDD. TILL. FÄDERNESLANDETS RÄDDNING. HANS ÄTTLING 1.SIETTE LED GUSTAF III. LÄT RESA MINNESMÄRKET.

Rankhyttans kungslada

Ett Vasaminne i Dalarna där Gustav Vasa vintern 1521 lär ha arbetat förklädd som tröskman på ladugolvet. I dag är Rankhyttan också den största bevarade enkellogen från det medeltida Sverige.

Interiör, Rankhyttans trösklada. Detalj av timmerarbetet. Initialer och årtal är inristade i träet.

Vasamonumentet Utmeland

Berättelserna är många om Gustav Vasas äventyr då han reste runt för att värva anhängare till resningen mot Kristian II. Hos Tomt Mats Larsson i Utmeland lär han ha gömt sig undan de danska knektarna vid juletid. Här finns i dag det så kallade Utmelandsmonumentet.

Starten i Strängnäs

När Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523 startade ett nytt kapitel i den svenska historien. Men 500-årsjubileet handlar inte om någon hjältesaga, utan om att belysa resultatet av kungavalet på kyrkbacken i Strängnäs – grunden till det moderna Sverige.

Beskuren bild av Strängnäs ur Suecia Antiqua

Gustav Erikssons vinstersaga i Dalarna

Vad hände egentligen i Dalarna vintern 1520/1521? Det kan ingen säga säkert i dag. De flesta berättelserna om Gustavs tid i Dalarna började skrivas ned hundra år efter hans död, den ena överträffar den andra och vad är sant? Flera av berättelserna utspelar sig vid platser som SFV förvaltar. Läs dem här.

Gustav Eriksson vandrade från plats till plats i Dalarna för att undkomma kung Kristians män.

Anekdoten: Kristina Gyllenstierna och Stockholms blodbad

Den 7 november 1520 stängs Stockholms slotts portar, mitt i Kristian II:s kröningsfest. Nu börjar Stockholms blodbad. En av huvudpersonerna, Kristina Nilsdotter Gyllenstierna, undkommer döden. I fångenskapen hinner hon samla sina tankar.

Kristina Gyllenstierna, staty på Stockholms slotts yttre borggård.

Anekdoten: Flyktingen som blev en kung

En majdag 1520 stiger adelsmannen Gustav Eriksson i land på en udde utanför Kalmar efter flera månader på flykt. Här startar berättelsen om det moderna Sveriges uppkomst.

Ornäs-stugan, inredningsdetalj. Närbild på ett dörrlås i form av ett upp-och-nervänt hjärta.

Anekdoten: Byggmästaren på biskopsstolen

Biskop Kort Rogge satte sin prägel på Strängnäs under slutet av 1400-talet. Han återuppbyggde domkyrkan, och huset bredvid förvandlade han till ett ståtligt residens. Det var här, i Roggeborgen, som Vasaeran inleddes 1523.

Roggeborgens port