Planerade insatser i skogen

Aktuella föryngringsavverkningar 

I områden där många människor vistas sätter vi upp anslag om planerade föryngringsavverkning och ibland även om andra åtgärder. På anslagen hänvisar vi till denna webbsida där du kan läsa mer om olika metoder vi använder. 

Föryngringsavverkning med konventionell metod

Föryngringsavverkning innebär att vi avverkar träden i ett äldre bestånd och därmed ger plats för en ny generation skog att växa upp. Vid en föryngringsavverkning sparar vi delar av skogen som naturvårdshänsyn, till exempel mindre biotoper, naturvärdesträd och trädgrupper. För att värna död ved ser vi till att lämna liggande lågor och stående döda träd och för att tillskapa mer död ved i området gör vi även högstubbar.

Om det finns stigar eller vandringsleder så värnas dessa och är fortsatt framkomliga efter åtgärden, även om de kan vara tillfälligt blockerade just då avverkning pågår. Om du ser en maskin i arbete, se till att aldrig gå närmare den än 70 meter.

 

Föryngringsavverkning med hyggesfria metoder

När vi avverkar för att föryngra skogen använder vi ibland hyggesfria metoder. Det innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen, utan några större kalhuggna ytor. Nedan kan du läsa om olika metoder som SFV använder när vi gör hyggesfria åtgärder.

Hyggesfritt med skärm

Vi lämnar kvar en en skärm av högvuxna träd. Skogen upplevs som glesare än innan avverkningen, men för hoppningsvis inte som en helt kal yta. Utöver skärmträden så sparar vi delar av skogen som naturvårdshänsyn för den biologiska mångfalden, till exempel mindre biotoper, naturvärdesträd, högstubbar och gamla döda träd.

Hyggesfritt med luckhuggning

Vid metoden luckhuggning tar vi upp luckor i beståndet, för att få föryngring i luckorna. Vi använder metoden framför allt i granskog. Luckorna får vara högst 0,25 hektar stora, men oftast är de mindre. Hur stora luckorna är avgör hur mycket ljus som kommer ner på marken. I luckorna lämnar vi klena träd och plantor och ytterligare några träd. Efterhand växer nya träd i luckorna  och luckorna kan förstoras så att de till sist växer ihop. För att föryngra ett helt bestånd behövs 3-4 huggningar och det tar mellan 20-30 år innan ett bestånd är färdighugget. 

 

Hyggesfritt med blädning

Blädning är en gallringsmetod som vi använder när vi vill bibehålla skogens struktur, med träd i alla storlekar och olika typer. Det är främst gran som kan föryngras i skuggan av större träd, därför behöver marken vara lämplig för gran där man vill sköta skogen med blädning. Vi gör avverkning vart 10:e-30:e år. Vi avverkar i huvudsak de största träden och uttaget är runt 20-30 procent av virkesförrådet. Till skillnad från kalavverkning så är marken alltid trädbevuxen.

 

Naturvårdsgallring i lövskog

Det är viktigt för den biologiska mångfalden att vi har lövrika områden i våra skogar och dessa områden kräver oftast skötsel och naturvårdsgallring för att gynna lövträden. Genom att gallra bort inväxande gran säkrar vi och förlänger lövträdens livslängd i området. Genom att hugga fram specifika lövträd, som till exempel kan vara äldre och grövre lövträd, skapar vi plats och utrymme för trädet att växa vidare. Att göra luckor och utifrån gallring få en glesare skog gynnar även en fortsatt föryngring av löv på platsen. För att värna död ved ser vi till att lämna liggande lågor och stående döda träd och för att tillskapa mer död ved i området gör vi även högstubbar. Arter som gynnas av denna åtgärd är insekter såsom skalbaggen spindelbock och olika mätarfjärilar. Även fåglar såsom stjärtmes trivs i lövskogen. 

Naturvårdsgallring i tallskog

Tallen vill gärna ha ljus och rymd för att må bra och många arter är knutna till solbelysta tallar och död ved. Genom skötsel och naturvårdsgallring kan vi gynna och skapa naturvärden i tallskogen. När vi gallrar i tallskogen blir skogen glesare och det  skapas ljusare förhållanden i området. Att frihugga specifika tallar, till exempel äldre och grövre träd, skapar vi plats och utrymme för trädet att växa vidare. Gallringen ger även luckor och en glesare skog vilket gynnar en fortsatt föryngring av tall på platsen. För att värna solbelyst död tallved ser vi till att lämna liggande lågor och stående döda träd och för att tillskapa mer död ved i området gör vi även högstubbar. Arter som gynnas av denna åtgärd är till exempel svampar som talltickan, fåglar som fiskgjuse och insekter såsom skalbaggarna timmerman och raggbock.

Snitslar i skogen

När vi gör insatser märker vi upp områdena med olika snitsar. Var vänlig och låt snitselbanden sitta som de gör, annars kan det ställa till med oreda när åtgärden ska göras – även om skogsmaskinen har allt underlag i sin GPS.

Det här betyder snitslarna: 

• Rödgult - avgränsar själva området som åtgärden ska ske inom.
• Blågulröd/Blåvitröd – avgränsar småbiotoper som värnas.
• Orange (ett band) – markerar träd som särskilt ska värnas. Ofta värnas/sparas även andra träd som inte har snitsel, men då beskrivs det på ett sådant sätt i instruktionen att de inte behöver något snitselband. SFV är sparsam med snitselband.
• Orange (två band) – av dessa träd blir det s.k. högstubbar, till gagn för småkrypen mfl.
• Blågult – markerar stigar och/eller kulturlämningar som värnas.
• Blått – anvisar körväg för skogsmaskin med virke (s.k. skotare)