Catrin Skött målar sidentapet.

60 meter tyg till drottningens kabinett på Gripsholms slott har handmålats av dekorationsmålare Catrin Skött. . Foto: Melker Dahlstrand

Perfekta penseldrag

I en lägenhet med utsikt över Riddarfjärden i Stockholm sitter Catrin Skött djupt koncentrerad och målar på ett knallrött sidentyg. Det är den sista delen av 60 meter tapet till drottningens lilla kabinett på Gripsholms slott.

Dekormålare Catrin Skött målar sidentapet till Gripsholms slott.

Foto: Melker Dahlstrand

Att arbeta med att återskapa eller restaurera material som är sköra, känsliga och historiskt värdefulla är få förunnat. Dekorations­målaren Catrin Skött är en av dem som passerat nålsögat.

Penseln doppas i den lilla färgkoppen och far över tyget med en självklar säkerhet som ger blomman liv. För det är just det Catrin lyckas med: hon ger tyget liv med penslar och färger. Hon blandar färgen själv. Den är dryg och torkar fort, så hon gör en liten mängd åt gången. Det minskar risken att spilla på tyget och ger henne en naturlig anledning att resa på sig för att blanda ny färg.

– Det gör att jag får röra på mig regelbundet, vilket är bra för cirkulationen.

Arbetsställningen för en dekorationsmålare är inte alltid den bästa. Efter många år med målerier i tak fick Catrin en arbetsskada som gjorde att hon inte längre kan åta sig den typen av uppdrag. Men sidentapeten till Gripsholm är inget problem, trots det stora antalet timmar.

– Att sitta så här och måla på tyg fungerar bra. Jag har inga problem med att det tar tid, jag blir så koncentrerad så det blir som ett meditativt tillstånd.

Originaltapet i siden från 1700-talet på Gripsholms slott.

Den bleka tapeten, originalet från 1700-talet, var tidigare klart röd. Foto: Jakob Strömholm

På hennes bord ligger ett rejält tygstycke, det mesta ihoprullat. Det är sista biten av den sidentapet som i höst ska hängas upp på Gripsholms slott. Den ska ersätta den ursprungliga sidentapeten, som troligen beställdes av Gustav III på 1700-talet. Med åren har den bleknat från klart röd till beigegul, vilket upptäcktes när tyget under kantlisten kom i dagen. (Det kommer ett reportage om den i ett senare nummer när tapeten är färdig och på plats igen.)

Sidentyget på Catrins bord känns styvt, nästan plastigt. Mönstret på den nya tapeten är detsamma som originalet och har tryckta schabloner av blad och blommor. Nu ska dessa färdigmålas – en efter en, på den sista metern av 60 meter handmålat tyg, där varje meter har tagit Catrin en vecka att måla. Det betyder drygt 2 400 timmars målande totalt.

Sidentapet Gripsholm original vs kopia.

Den bleka tapeten till vänster är originalet från 1700-talet och den röda är den Catrin Skött målat på. Längst upp till vänster i bild syns den röda originalfärgen som varit dold under en list. Foto: Jakob Strömholm

Catrin börjar med att väta bottenschablonen med de gröna bladen med en ren pensel.

– Det gör att den svarta färgen jag lägger på flyter ut lite på bladen och får mindre skarpa kanter, mer lika originalet, berättar Catrin Skött.

Därefter går hon över det målade med en torr pensel för att forma penseldragen. Hon fortsätter med en gul blomma som först behöver lite extra bottenfärg. Händerna som håller penseln rör sig lugnt och säkert över tyget.

– Färgen i schablonen är lite för ljus i förhållande till originalet, så jag bättrar på den först innan jag målar färdigt blomman. Jag fyller även i silverfärgen som avgränsar blomfälten. 

 

Jag har inga problem med att det tar tid, jag blir så koncentrerad så det blir som ett meditativt tillstånd.

Dekormålare är ett yrke som blir mer och mer sällsynt och ett fåtal nya dekormålare utbildas varje år. För att bli riktigt kvalificerad krävs det såväl talang som utbildning och praktisk erfarenhet.

– Att bli riktigt duktig tar minst sju år. Men det är en väldigt stor brist på dekorationsmålare så det finns många intressanta uppdrag, säger Catrin, som driver eget företag sedan tre år.

Att bli dekorationsmålare var dock inte ett självklart val för Catrin.

– Jag har alltid målat och skapat på fritiden, men när det var dags att välja så utbildade jag mig till undersköterska, ett ”riktigt jobb”, för att kunna försörja mig.

Catrin Skött målar väggdekor i Skridskopaviljongen på Kastellholmen.

Här målar Catrin Skött väggbård i Skridskopaviljongen på Kastellholmen i Stockholm. Foto: Göran Prage

Samtidigt fortsatte hon att måla på fritiden.

– Akvarellmålning, oljemålning, marmorering och mycket mer. Jag gick på konstskola i Falun och alla kvälls- och helgkurser jag kunde hitta.

En gästlärare tipsade om Nordiska akademien för dekorativt måleri i Mjölby. Catrin sökte och kom in.

– Så jag som hade planerat att åka jorden runt fick se Svartån i stället för Ganges, konstaterar Catrin.

Att rekonstruera dekorationer i historiska fastigheter kräver inte bara talang och teknik utan även kännedom om historiska metoder och material.

– Det finns så många moment och tekniker man måste kunna inom väldigt varierande områden. Dessutom behöver du ha koll på hur underlaget är skapat för att veta hur olika uppdrag ska lösas.

Tapetmålningen till Gripsholm är inte det första uppdraget för Statens fastighetsverk. Catrin har till exempel gjort grisaillemålning (måleri i gråtoner) i Hovfrökens salong på Stockholms slott, utfört den vackra dekoren i taket på Nationalmuseum och dekormålat väggarna i Skridskopaviljongen på Kastellholmen i Stockholm.

Dekormålare Catrin Skött målar grisaillemålning i Hovfrökens salong på Stockholms slott.

I Hovfrökens salong på Stockholms slott har Catrin återskapat grisaillemålningen i väggfälten. Foto: Erik Kampmann

– Det var när jag målade i Hovfrökens salong på Stockholms slott som jag träffade slottsarkitekten Jakob Strömholm och genom honom fick chansen att provmåla för sidentapeten till Gripsholms slott.

Nu när tapeten är klar väntar nya uppdrag för Catrin, men först blir det eget målande av nya konstverk. Riktigt vad det blir vet hon inte.

– Det är det som är så spännande, jag vet aldrig vad slutresultatet blir när jag sätter penseln mot tavelduken.

Den knallröda sidentapeten är nu levererad till Statens fastighetsverk och väntar på att klippas till och sys ihop inför monteringen på väggarna i Drottningens kabinett på Gripsholms slott. Men det är en helt annan historia som väntar på att bli berättad.

Läs mer om våra fastigheter

Gripsholms slott

Gripsholms slott

Det var ingen mindre än Gustav Vasa som grundade Gripsholms slott 1537. Här finns idag en enastående samling möbler och konsthantverk från fyra århundraden. Hertig Karls berömda kammare från 1500-talet, Gustav III:s teater från 1700-talet och det magnifika porträttgalleriet är några av pärlorna. Gripsholms slott är dessutom vackert beläget vid Mälaren i staden Mariefred, cirka sju mil från Stockholm.