Kungaporträtt på slottets fasad

Foto: Melker Dahlstrand

Ansiktslyft på Stockholms slott

- Restaureringen av Stockholms slott går in på sitt nionde år. Och nu har den mest komplicerade etappen påbörjats: den västra mittlängan med de mest praktfulla stenutsmyckningarna.

Försiktigt sänks stenpostamentet ner tills det kilas in i ståldubbarna i stenen under. 130-kilosblocket ska utgöra en del av basen för den nya takbalustrad som nu successivt byggs upp på slottets västra mittlänga.

Balustraden är det stiliga räcket som syns längs med taket när man blickar upp mot Stockholms slott. Det är den som får ta emot den första och största stöten när regn, kyla och snö tränger in mot slottsfasaden – år ut och år in. 

Sten lyfts på plats på Stockholms slott

Gustav Medin och Niklas Sjögren sänker ner 130-kilospostamentet på sin plats på taket till Stockholms slott. Foto: Melker Dahlstrand

Det är också här uppe, på fasadens övre delar, som de största renoveringsinsatserna följaktligen kommer att genomföras. Nästan alla balusterdockor måste bytas ut, någon enstaka får vara kvar.

– Det är ett lite annorlunda men spännande jobb. Och med större stenar än vanligt, säger stenmontören Gustav Medin, som tillsammans med Niklas Sjögren monterar sten med hjälp av en travers.

Men innan blocken sätts på plats har det gjorts en minutiös tätning och slamning av bakmuren. Metoderna har finslipats och förbättrats allt eftersom restaureringen fortskridit.

Många Stockholmsbor har nog noterat slottsrestaureringen någon gång under årens lopp. Skyddsnät och byggnadsställningar har omgärdat delar av slottet allt sedan restaureringen startade 2011. 

Nyhuggna balusterdockor på Stockholms slott

Några av de nyhuggna balusterdockor som sätts upp på slottstaket. Foto: Melker Dahlstrand

Det började med en fallande balusterdocka 2005. Den vittrande gotländska sandstenen hade krackelerat. Därefter följde undersökningar, analyser, åtgärdsprogram och slutligen en långsiktig renoveringsplan för hela den 30 000 kvadratmeter stora fasaden, där en tredjedel utgörs av sten.

Fram till idag har Statens fastighetsverk (SFV) restaurerat de låga flyglarna ut mot Skeppsbron samt yttre borggården inklusive dess omgivande flyglar (se karta på sid 20).

– Vi gjorde en grundlig inventering inför renoveringen – sten för sten: hur skadade de var, hur länge till de kan hålla och vad som behöver bytas. Men inför varje ny etapp måste vi göra en förnyad inventering. Stenen vittrar allt snabbare, säger Magnus Roos, projektledare för restaureringen på SFV, och vecklar upp en fin detaljritning över den del som inleddes under hösten: etapp 8, mittdelen av den västra längan.

Magnus Roos, Statens fastighetsverk

Magnus Roos, projektledare vid SFV. Foto: Melker Dahlstrand

På ritningen är varje sten utritad och de som ska bytas är blåmarkerade.

– Det här är kungens sida, som vänder sig ut mot den militära uppställningsplatsen. Utsmyckningarna här var tänkta att ingjuta respekt hos de besökare som trädde fram emot huvudentrén.

Tillsammans med de rundade flyglarna, som skyddar slottet mot övriga staden, bildar dessa partier en harmonisk ­helhet präglad av en sammanhållen fasad­arkitektur. Det är här på den yttre borggården som turisterna flockas varje
dag för att titta på högvakts­avlösningen.

 

 

 

Karyatid på Stockholms slott

En av de tio karyatider som behöver lite extra kärlek. Foto: SFV/Mia Fernlund

– Här finns de mest avancerade stenarbetena på slottet. Samtidigt är det också huvudingången till slottet så det finns logistiska utmaningar. Det är ju närmare en miljon besökare per år som passerar här, säger Sara Wallin, projekt­ledare på SFV.

Under de omfattande ställningarna, som tog tre månader att resa, har SFV även byggt en ingång för turister. Så arbetet ska inte påverka slottets dagliga liv. Dock får stenarbetena hålla igen vissa tider – till exempel mellan 12.15 och 13.00 varje dag – för att inte störa vaktavlösningen.

Sara Wallin, Statens fastighetsverk

Sara Wallin, projektledare vid SFV. Foto: Melker Dahlstrand

Vi åker bygghissen upp för att titta på stenutsmyckningarna mer i detalj. Bakom plastinhägnaden väntar märkvärdiga detaljer. Först och främst de tio karyatiderna – halvkolonner i form av fem meter höga kvinnostatyer som huggits ut direkt ur den bakom­varande ­stenen.

– De är fantastiska när man tittar närmare på dem, säger Sara Wallin och pekar på örat:
– De har till och med huggit ut örongångarna och hårslingor på baksidan av huvudet som ingen kan se om man inte är så nära som vi är nu.

Stenkaryatiderna höggs till av Charles Guillaume Cousin – en av alla skickliga skulptörer som hjälpte till att smycka slottet. Karyatiderna tillhör det mest unika på denna sida av slottet och är förvånansvärt välbevarade, trots runt 260 år på nacken. Och de skavanker som finns ska åtgärdas med stenlagningsbruk.

 

Skadad karyatid på Stockholms slott

Graciösa, vackert utmejslade händer håller om klädstycket. Trots runt 260 år på nacken är karyatiderna väldigt fint bevarade. Men stenen vittrar allt snabbare och de skavanker som finns ska åtgärdas med stenlagningsbruk. Foto: SFV/Mia Fernlund

Lagning av regentmedaljongerna på Stockholms slotts fasad.

Från marken ser de ut som små prickar men på nära håll är de både vackra och imponerande. Foto: SFV/Mia Fernlund

Några hissvåningar upp sitter nio blymedaljonger där åtta kungar och en drottning är porträtterade med inskriptioner i guld – från Gustav Vasa fram till Karl XI, som beställde slottet.

Bara sex veckor efter att det gamla slottet Tre Kronor brunnit ner 1697 hade arkitekten Nicodemus Tessin d.y. lyckats ta fram ritningarna till det nya slottet, med inspiration från romerska privatpalats. Han hade redan innan dess påbörjat ett större ombyggnadsprojekt av slottet.

Den norra längan stod klar 1692, så förmodligen hade både Tessin och Karl XI känt igen slottet ganska väl om de kommit gående längs Norrbro idag. Men ingen av dem fick dock uppleva det färdiga slottet som var färdigbyggt runt 1760 – drygt 60 år efter byggstarten.

Ovanför kungamedaljongerna hittar vi de fina kornischkapitälen med akantusblad som sticker ut med sin organiska form. De är dock så nedvittrade att samtliga ska bytas.

Detalj kapitäl Stockholms slotts fasad

De vackra akantusbladen, utmejslade ur stenpilastrarna på slottets fasad. Foto: SFV/Mia Fernlund

Stendetalj Stockholms slott

Genom åren har fasaden lappats och lagats vid flera tillfällen. Här ses både nya och gamla "ilusningar" av stenstycken. Foto: Melker Dahlstrand

Det är inte bara i den rena utsmyckningen som detaljskärpan syns. Även i sockelstenen är det ett imponerande hantverk som kommer i dagen. Här är det genomgående fjällhuggen sten, där varje fjäll är hugget för hand.

Det är inget man tänker på vid första anblick kanske, men för den som studerar stenen närmare syns det utstickande mönstret tydligt.

– Stenhuggarna i Danmark började redan för två år sedan att hugga till denna etapp. Det säger en del om omfattningen, säger Magnus Roos.

Västra längans mittdel är också speciell genom sin konsekventa stenprofil. Troligen hade Tessin tänkt att detta parti skulle uppfattas som helt uppfört i sten. Därför ska även putsen få en stenimiterande färg här för att skapa en enhetlig fasad.

Slottets fasad med ny och gammal färgsättning

På den vänstra fasaden syns den varmrosa färg som ersätter den högra fasadens bruna. Foto: Melker Dahlstrand

På övriga delar av slottet kommer det att bli en varmrosa puts som valts ut efter noggranna historiska och estetiska överväganden. Den kommer inte att skilja sig dramatiskt från den befintliga putsen, men är klarare och mer kulörstark. Och det är en färg som ligger i linje med den putskulör slottet fick under den stora restaureringen vid förra sekelskiftet och som i sin tur går tillbaka till Tessins originalintentioner.

Uppemot 300 ton sten kommer att bytas ut i etapp 8, berättar Maria Chung Roslund, entreprenadingenjör på M3 Bygg som är generalentreprenör för restaureringen sedan 2013. Det är hon som ansvarar för tidplan och ekonomiska prognoser.

– Det är ett omfattande projekt. Men vi har utvecklat och effektiviserat våra arbetsmetoder och hittat nya konstruktionslösningar efterhand, säger hon.

Den gotländska sandstenen byts nu successivt ut mot den schweiziska Rorschachersandstenen, som har liknade egenskaper. Den är ljusgrå men blir brungul med tiden. Den som går runt slottet och tittar närmare kan se de nya stenarna här och där – de sticker ut lite bland de övriga men kommer att smälta in med tiden.

Stenarbete på Stockholms slott

Med en enastående precision mejslar Josef Sweitek fram rätlinjiga millimeterskåror tvärs över stenen. . Foto: Melker Dahlstrand

Logistiken är komplex. Från Schweiz fraktas stenarna till stenfirman utanför Köpenhamn där varje sten måttas, mallas och huggs individuellt för hand av de danska stenhuggarna som varit med ända sedan etapp två.

Därefter fraktas stenarna till ett lager i Kumla innan de hamnar på förvaringsplatsen utanför slottets borggård, som blivit en slags inhägnad verkstadsgård. Här inne ligger ett par ton färdighuggen sten.

Men de så kallade ilusningarna – det vill säga mindre bitar som ska ersätta delar av en större sten – huggs till på plats inne i verkstaden.

Etapp 8 ska pågå till hösten 2021. Sedan väntar ytterligare 14–15 etapper – fram till 2050.

Enligt den ursprungliga planen var restaureringen tänkt att pågå till 2036, vilket byggde på en årlig anslagstilldelning på 45–50 miljoner kronor om året. Då den verkliga tilldelningen hittills har legat på 35 miljoner kronor om året så är tidplanen förskjuten. Närmast väntar etapp 9–11 då den mäktiga södra längan, längs Slottsbacken, med Karl XII:s portal, ska hanteras.

Även om stockholmarna får vänta 30 år till innan allt är klart kan de njuta av att del för del av slottsfasaden får en tydligare skärpa mot den omgivande miljön. Redan nästa år tas ställningarna ned för etapp åtta – då får alla möjlighet att betrakta stenutsmyckningarna på slottets västra del.

Stockholms slott - renoveringsetapper

Foto: Illustratör: Annika Gudmundsson