Kungsgårdar

Kungsgårdarna utgör de äldsta och största av statens jordbruksfastigheter, där flera har sina rötter i medeltiden. Många av gårdarna har däremot tillkommit i statens ägo långt senare än så, genom fredsuppgörelser, reformationen och genom Karl XI:s reduktion.

Totalt förvaltar Statens fastighetsverk en yta på cirka 24 000 hektar jord- och skogsbruksmark med tillhörande kulturbyggnader. Egendomarna ligger i södra och mellersta Sverige och av de 31 jordbruksegendomarna är 20 kungsgårdar.

Flera av kungsgårdarna tillhörde kungens privata egendom, hans så kallade ”arv och eget”. Genom reformationen som genomfördes av Gustav Vasa på 1520-talet drogs kyrkans och klostrens egendomar in till kronan och en del av dem kom att bli kungsgårdar. I samband med Köpenhamnsfreden år 1660 kom flera av de skånska kungsgårdarna att bli svenska.

En kungsgård drevs ofta som storjordbruk och skulle försörja ett stort antal människor. Gårdarna hade därför omfattande arealer åker-, ängs- och betesmark, skog och fiskevatten, för att en allsidig produktion skulle kunna bedrivas.

Södra ladugården på Visingsborgs kungsgård i Jönköpings län. En avlång rödmålad ladugård med vita knutar och spröjsade fönster i förgrunden och en till liknande byggnad snett bakom. Marken består av gulnat gräs, bakom husen en blå himmel med lätta slöjmoln.

Södra ladugården på Visingsborgs kungsgård i Jönköpings län. Foto: SFV

Tilldelades adeln – och togs tillbaka

Under medeltiden kunde kungen och hans följe tidvis vistas på gårdarna. Det förekom också att kungsgårdarna kunde förlänas, vilket innebar att en adelsman tilldelades ett gods som försörjning och lön, alternativt efter ett förtjänstfullt arbete.

Reduktionen, som genomfördes på 1680-talet av Karl XI, innebar att kronan tog tillbaka flertal av adelns gods. Många av gårdarna kom därmed att bli boställen för högre befattningshavare inom militären, andra kom att brukas som arrendegårdar.

Herefordkor på grön äng vid Dalby kungsgård

Kungens skafferi

Kungsgårdarna försåg hovet med färska grönsaker, ägg, mjölk och kött. Dessutom gav de resande kungligheter husrum och god mat. Idag är 20 kungsgårdar fortfarande i statlig ägo. Läs artikeln om kungens skafferi i Kulturvärden nr 3 2010.

Exempel på kungsgårdar som förvaltas av Statens fastighetsverk

Ottenby kungsgård

Huvudbyggnaden, Ottenby kungsgård. En vitputsad tvåvåningsbyggnad med kolonnförsedd veranda.

I den sydligaste delen av det världsarv som heter Södra Ölands odlingslandskap hittar du Ottenby kungsgård. I dag är gården ett av Sveriges största jordbruk, men dess fascinerande historia börjar för länge sedan och innehåller gravfält, kloster, kunglig jakt, en numera utdöd hästras och en lång vacker mur.

Tuna kungsgård

Stora Stenhuset på Tuna kungsgård. Tvåvåningsbyggnad putsad i vitt och rött, med gröna fönsterluckor. Vår, blommor och skir grönska.

Tuna är en gård med anor från medeltiden. Den har genom historien fungerat både som kungsgård åt Gustav Vasa och översteboställe åt Östgöta kavalleriregemente. De äldsta byggnaderna på Tuna är från tiden som översteboställe. Sedan 1800-talet arrenderas övriga byggnader och marken ut för jordbruksverksamhet.

Dalby kungsgård

Boningshuset på Dalby kungsgård. En vitputsad byggnad med små fönster, tegeltak och s-formade ankarslut. Sommar och grönska.

Dalby kungsgård ligger med en strategisk placering på Romeleåsens sydvästra sluttning och har varit av betydelse ända sedan medeltiden. I dag är gården en viktig del av kulturarvet.

Fler kungsgårdar

Här hittar du 450 av de nästan 3 000 fastigheter som vi förvaltar.

Sök bland våra fastigheter