Alvastra pålbyggnad i Dags mosse

Pålbyggnadens användning diskuteras

När det grävdes dräneringsdiken i början av 1900-talet påträffades de märkliga träkonstruktionerna vid Alvastra intill Dags mosse. Genom dendrokronologiska och vedanatomiska undersökningar har det säkerställts att byggnadsarbetena på denna plats pågick under 42 år för drygt 5000 år sedan. Arkeologen Otto Frödin ledde en undersökning på området mellan 1909 och 1930. Hans slutsats var att det varit en boplats med försvarsfunktion. En annan arkeolog, Mats P Malmer, undersökte området 1976-80. Malmer trodde i stället att det varit en offer- och kultplats. Vi vet inte säkert vad pålbyggnaden använts till, men liknande anläggningar har hittats på flera platser i norra Europa, denna är dock den nordligast belägna lämningen av detta slag.

Se fynden på Historiska museet

För drygt 5000 år sedan då pålbyggnaden i Alvastraområdet uppfördes bestod Dags mosse av torr hedmark omgiven av våtmarker och starrkärr. Omkring det som idag är Broby gård fanns tät lövskog. Den 1000 kvm stora pålbyggnaden består av tusentals pålar och käppar som hämtades ur den stora lövskogen. Under den 42-åriga byggnadstiden avverkades lövskogen helt. Här fanns mycket goda förutsättningar för bofasthet. Vidsträckta sjö- och våtmarker, kalkhaltig jord och gödslande slamtillförsel från årliga översvämningar skapade en enorm växtlighet och ett omfattande djurliv. Det fanns gott om fågel och fisk i Vättern och Tåkern och i området däremellan gott om jaktvilt.

Lämningar från platsen visar att stenåldersfolket som varit här levde av sädesodling, boskapsskötsel, jakt, fiske och hade samlat bär och nötter. Bland lämningarna hittades många redskap och en del smycken, fynden går att se på Historiska museet i Stockholm.