Besöksmål Besöksmål

Alvastra kloster är öppet för besök. Mer information hittar du på Alvastra kungsgård.

På 1100-talet bodde kung Sverker den äldre och drottning Ulvhild på Alvastra, men ingen vet exakt var deras gård låg. De skänkte sin gård till cisterciensermunkar från franska Clarivaux.

Cistercienserlostret grundades 1143 och dess 400-åriga historia slutade när Gustav Vasa kom till makten, klostret drogs in till kronan och omvandlades till kungsgård till följd av reformationen.

Franska munkar grundade klostret

Själva hjärtat i den stora klosteranläggningen är kyrkan vars västparti och södra tvärskeppsgavel med sakristia är välbevarade. Kyrkan är byggd av kalksten från Omberg. Fransmännen förde med sig moderna metoder för administration, teknik och byggnadskonst vilket lokalbefolkningen lärde av. Ett exempel på det är hur man högg den sten som de sen använde när de byggde sina egna sockenkyrkor.

Cisterciensernas kyrkor hade inga pråliga utsmyckningar. Färgsättningen var enkel, golvbeläggningen enfärgad och fönsterglaset ofärgat. Från början tilläts varken målningar eller guldföremål och inga bilder annat än av Kristus, men förbudet mildrades efter hand. Bilder av klosterordens beskyddarinna – jungfru Maria – och olika helgon fanns i kyrkan och i kapitelsalen. Man har också hittat rester av färgat fönsterglas.

Kyrkans kor

Den östra delen av kyrkan består av högkoret, korkapellen och korsarmarna. Det övriga kyrkorummet var också uppdelat i avdelningar, åtskilda genom träskrank. I mittskeppet fanns munkarnas kor, sjukkoret och lekbrödernas kor.

Här samlades munkarna sju gånger per dygn till sin viktigaste sysselsättning: den sjungna gudstjänsten. De stod, bugade sig djupt eller satt enligt en noga uttänkt ordning. Gudstjänstens upprepade, sirliga rörelser var en sorts mycket långsam dans till Guds ära. Först under senmedeltiden fick allmänheten tillträde till kyrkan.

 

Ruin av den stora kyrkan i Alvastra kloster. Genom en rad medeltida valv syns kungsgårdens ladugård. Tidig vår och skir grönska.

Foto: Thomas Fahlander

Ulf Gudmarssons kapell

Ulf Gudmarsson var make till heliga Birgitta. Han dog i Alvastra 1344 och fick sin grav i det tillbyggda kapellet. Gudmarssons gravhäll finns numera på Historiska museet i Stockholm. Gravhällen i kapellet är en kopia.

Korsgången

Det här var platsen för processioner som skred fram med korset i täten. Från gången kom man till bottenvåningens olika rum och via dagtrappan upp till sovsalen. Intill kyrkmuren kunde bröderna sitta och läsa och meditera under dagtid. Abboten hade sitt eget säte i mitten. Här tvättade han varje skärtorsdag fötterna på tiggare som sedan fick ett mål mat, efter mönster av Jesu sista måltid med apostlarna. Under golvet i korsgången begravdes munkarna.

Klostergården

Klostergården fungerade som en plats för meditation. Här växte doftande blommor och örter. Troligen var gården indelad i fyra planterade kvarter med en springbrunn i mitten. Odlingar fanns i och omkring klostret. Cistercienserna behövde medicinalväxter till sin läkarverksamhet. De odlade också örtkryddor, rosor, äpplen och humle för ölbryggningen. Munkregeln föreskrev trädgårds- och åkerarbete.

Armariet

Armariet var namnet på boksamlingen, som innehöll böcker för gudstjänst, predikan och meditation. Till en början förvarades böckerna i en nisch i väggen. Senare flyttades de troligen till ett litet rum under munkarnas nattrappa. I Uppsala Universitetsbibliotek förvaras två handskrifter från Alvastra, dels första Moseboken med kommentar, dels en beskrivning av gudstjänstens ceremonier, en utläggning av de fyra evangelierna och en apokryfisk judisk roman.

Kapitelsalen

Här samlades man varje morgon för att fatta beslut, be för de döda, läsa klosterregeln och bekänna brott mot klosterregeln. Mitt i salen fanns en ”skuldsten” där den skyldige pinades symboliskt och sedan fick syndernas förlåtelse. I kapitelsalen begravdes också abbotarna, en elegant gravhäll visar en abbots grav. Salens takvalv av sten bars upp av kolonner. På övervåningen hade munkarna sin sovsal, som stod i förbindelse med kyrkan via nattrappan.

Arbetssalen

Munkarna talade normalt inte, utan använde teckenspråk. När de måste samtala skedde det här. Arbetssalen kunde vara kombinerad med ett särskilt samtalsrum. I korsgången hängde en träplatta med tillhörande hammare. Den användes för att sammankalla munkarna när priorn på morgonen skulle fördela dagens arbetsuppgifter.

Värmestugan

Rummet värmdes med hjälp av en varmluftsugn som eldades utifrån. Värmestugan användes som skrivstuga men också vid åderlåtning, då man tappade sig på blod. Det skedde fyra gånger om året och ansågs hälsosamt. Instrument för åderlåtning har hittats i svenska och danska kloster.

Köket

Köket låg bredvid matsalen. Även det praktiska arbetet ansågs vara en gudstjänst. Varje munk måste med regelbundna mellanrum tjänstgöra en vecka i köket. Han fick en särskild välsignelse när han gick på och av sin tjänstgöring. Cistercienserna var i princip vegetarianer. De åt fisk och skördarna från köksträdgården och åkrarna.

Matsalen

Matsalen kallades refektorium och låg i anslutning till köksträdgården. I östra änden stod ”honnörsbordet”. Det var till för abboten, men som oftast åt i sin egen bostad, och hans närmaste medarbetare: priorn och subpriorn. Maten kom från köket via en serveringslucka. Ovanför priorns plats hängde en liten klocka i en takryttare och vid bordsbönen ringde man i klockan.

Tvättrummet

Tvättrummet kallades lavatorium och var anslutet till en vattenledning. Lavatorierna var ofta arkitektoniska pärlor. Här tvättade man sig på morgonen och före måltiderna, rakade skägget och tonsuren – flinten på huvudet. Varje lördag tvättade munkarna varandras fötter. Det var för att påminna sig om att Jesus, deras förebild, inte hade kommit för att betjänas utan för att tjäna.

Lekbrödernas länga

Lekbröderna skötte olika praktiska sysslor i klostret och firade en förenklad gudstjänst. I början använde de hela den västra längan. I bottenvåningen hade de kapitelsal, matsal och arbetsrum och i övervåningen sov de.

Abbotens hus

Abboten, klostrets föreståndare, hade en egen bostad. Troligen fanns där kök, matsal och kapell. När klostret fick gäster åt de med abboten. Under källarens golv finns vattenrännor, som leder till en brunn med färskvatten. Troligen har klostret haft väl utvecklade system för vatten och avlopp, precis som cisterciensernas kloster Varnhem i Västergötland.

Sjukstugan

Här låg munkarnas sjuk- och ålderdomshem där en munk var föreståndare. Sjukstugan var troligen byggd i två våningar och förbunden med den östra klosterlängan via en täckt gång. I själva sjukrummet fanns ett altare, där de sjuka kunde delta i dagens mässa och andra böner. Ett särskilt sjukkapell kan också ha funnits. Maten till de sjuka tillagades sannolikt i ett angränsande hus.

”Birgittas hus”

Den heliga Birgitta (1303–1373) är ett av Europas sex skyddshelgon. Hon är känd över hela världen för sina uppenbarelser, sin klosterorden och sina långa pilgrimsresor. Det var i Alvastra kloster hon fick sina mest omtalade uppenbarelser, och det var där hon kände sig kallad att bli "Kristi brud och språkrör". Här vistades hon i två år efter makens död 1344. Enligt uppgift bodde hon ”norr om kyrkan”. När grunden grävdes ut trodde man sig ha funnit Birgittas hus, men eftersom det ligger inne på klosterområdet är det inte troligt.

Fiskdammarna

Fisket var viktigt för cistercienserna, som normalt inte åt kött. I testamenten till cistercienskloster talas det om lax-, ål- och sillfiske. Munkarna anlade också fiskodlingar, kanske för rudor, sutare eller braxen. I Alvastra har man hittat ljusterspetsar och metkrokar efter fisket.

Ruin av den stora kyrkan i Alvastra kloster. Tidig vår. Marken är täckt av blommor.

Foto: Mia Fernlund

Klostret blomstrade i 400 år

I nära 400 år blomstrade Alvastra kloster, men med reformationen upplöstes det och marken tillföll kronan. Alvastras egendom ombildades till Alvastra kungsgård. Materialet i själva klosterbyggnaderna användes bland annat till Vadstena Slott och till Per Brahes byggen vid Vättern. Sedan 1898 har klosterruinerna restaurerats och konserverats i flera omgångar.

I dag är Alvastra kloster en del av det östgötska kulturlandskapet och öppet för besök i munkarnas medeltida spår. Klostret är en av de fastigheter som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet den första januari 2015.

I dag är Alvastra besökscentrum hyresgäst.

Hitta hit

Hitta till Alvastra kloster

Alvastra Kloster Ödeshög

Hitta på Google Maps