Besöksmål Besöksmål

De här platserna är öppna för besök på egen hand.

Vill du få en annorlunda bild av Öland så kör väg 136 söder ut från Ölandsbron till Ottenby och därefter norr ut längs öns östra sida. Längs vägen, på västra och östra sidan av ön, och i världsarvet södra Ölands odlingslandskap finns nio gravfält som vart och ett påminner om de förfäder som en gång levde på ön.

De flesta gravfälten saknar parkeringsplatser så vi ber dig att parkera säkert och inte stanna längs vägen.

På Öland finns många magnifika och imponerande gravfält. De flesta av dem är daterade till järnåldern (500 f.kr-1050 e.kr) men det är inte ovanligt att det finns större rösen på dem som kan dateras till bronsåldern (1800–500 f. Kr.).

Gravfälten anlades för att vara synliga, ofta utmed den tidens färdvägar, vilka används än idag. På södra och mellersta Ölands användes ofta den västra och östra landborgen, gamla strandvallar, för gravfältet. Dessa är också den högsta punkten i landskapet. De största gravfälten kan sträcka sig över flera kilometer och har sannolikt brukats av ett flertal byar. Någon form av uppdelning finns det dock säkert, antingen utifrån by eller familj.

På gravfälten kan vi se många olika gravformer såsom högar, stensättningar, resta stenar, domarringar och skeppssättningar. I botten på flera av dessa gravar finns hällkistor. En del är runda eller ovala, triangelformade eller fyrkantiga. Exakt vad formerna symbolisera har försvunnit in i historiens dimmor men de kan få igång vår fantasi. Vem bodde här? Hur var deras liv? Vad gömmer sig i gravarna?

Gravfälten är begravningsplatser och en form av gränsmarkörer mellan olika byar eller maktcentra, men de symboliserar också gränslandet mellan de levande och döda. Det är platser där vi kan få en inblick i människors religion, sociala status och världsbild. När de användes var det också en plats där man kunde möta sina förfäder.

Det är också vanligt att det finns sagor och sägner kopplade till gravfälten, en del rimliga andra mer fantastiska, till exempel om skatter, spöken och hemligheter.

Det har gjorts en del arkeologiska undersökningar inom gravfälten, men de flesta gravarna är inte undersökta.

Vi vill uppmärksamma dig på att flesta gravfälten saknar parkeringsplatser så vi ber dig att parkera säkert och inte stanna längs vägen. Det finns också flera gravfält som inte är skyltade.

Gravfälten på Öland är några av de fastigheter som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet 2015.

Lopperstadstäkt gravfält, Lopperstad

Här finns ett större gravfält med ett 60-tal synliga gravar bestående av högar, resta stenar, domarringar och stensättningar. De döda har vanligtvis bränts på bål. Området kallas också ibland för Lopperstadstäkten. Namnet kommer från att delar av gravfältet under 1800-talet nyttjades som byns grustag. De kvarvarande delarna av gravfältet sträcker ut sig på bägge sidor om vägen. Inom gravfältet finns också två kvarngrunder.

Tävelsrumstäkt gravfält, Tävelsrum

Cirka 500 m öster om Tävelsrums by utmed vägen ligger ett av Torslunda sockens största gravfält. Det innehåller minst ett 40-tal fornlämningar, bestående av stensättningar, ett röse, resta stenar och en domarring med nio stenar varav endast några fortfarande är resta. Röset kan dateras till bronsåldern och de övriga till järnåldern. Gravfältet är skadat av tidigare täktverksamhet och gravfältet har ett större gränsbestämt fornlämningsområde kring sig då gravfältet sannolikt varit betydligt större än idag.

Gårdby (Dörby) gravfält, Gårdby

Ett gravfält som bestående av 77 fornlämningar. Dessa utgörs av 10 runda stensättningar, 3 domarringar, 1 kvadratisk stensättning, 2 rektangulära stensättningar, samt 28 resta stenar.

Gravfältet är uppstyckat i flera delar och Statens fastighetsverk förvaltar mindre delat av två av gravfälten. På dessa finns 30 respektive 7 fornlämningar. De utgörs av högar, stensättningar, resta stenar och klumpstenar som kan ha varit en domarring. Under åren 1939, 1960, 1972 och 1978 samt 1996 undersöktes en handfull gravar som skadats i samband med täktverksamhet. Dateringen på gravarna har legat från äldre till yngre järnålder. Det finns också en ett antal fristående gravar mellan gravfälten och ett tredje gravfält länge söderut, dessa har sannolikt tillsammans ursprungligen utgjort ett betydligt större gravfält än de vi kan se idag.

Sandbytäkten och Frösslundatäkt gravfält

Sjömarkerna på denna del av Öland har betats av kreatur oavbrutet i 2000 år och har aldrig varit uppodlade. Förr levde en stor del av Ölands befolkning av boskapsskötsel på dessa marker. Frösslunda sjömark har också bevarat spåren från forntidens bönder. I området finns husgrunder, boplatser, gravar och stensträngar – rester av järnålderns hägnader för boskapsskötseln.

Sandbytäkten ligger strax norr om Frösslundatäktens gravfält. De har sannolikt varit ett sammanhängande gravfält som skadats av historisk täktverksamhet. Sandbytäktens gravfält ligger på Ancylusvallen och består av ett 15-tal fornlämningar av stensättningar, hällkistor och resta stenar som sannolikt utgjort minst två domarringar. Kring gravfältet finns också flera ensamliggande gravar som indikerar att gravfältet också fortsatt åt norr, söder och öster. Gravfältet och de ensamliggande gravarna samt ingår i Frösslundatäktens gravfält ingår också i ett gemensamt gränsbestämt fornlämningsområde.

Frösslundatäktens gravfält ligger strax söder om Sandbytäktens gravfält. På gravfältet finns 118 fornlämningar, dessa utgörs av rösen, högar, stensättningar, domarringar, hällkistor, resta stenar och så kallade flisor, uppresta kalkstenshällar. Rösena är relativt stora och sannolikt från bronsålder medan majoriteten av de andra fornlämningarna är från järnåldern. Arkeologiska undersökningar av 16 gravar gjordes år 1902, ytterligare en grav undersöktes år 1963.

Idag är dessa gravfält kanske särskilt intressanta på grund av dess koppling till Sandbyborgs fornborg cirka 1 kilometer österut. I fornborgen påträffades år 2010 lämningarna efter en massaker som skett på 500-talet e.Kr. Det finns flera spännande dokumentärer och artiklar om de arkeologiska undersökningarna och fynden från dessa.

Rösslösa gravar/galgbacke

Vid Rösslösa finns en galgbacke, denna är anlagd på ett förhistoriskt gravröse, troligen från bronsåldern och användes som avrättningsplats fram till den 3:e mars 1842. Röset är 22 meter i diameter och tre meter högt, kring det finns ytterligare sex förhistoriska gravar, fyra stensättningar, en hällkista och en rest sten. Bland de förhistoriska gravarna har man hittat yngre skelett som saknar kranium eller har fotbojor, vilka kan kopplas till avrättningar som utförts här. Rösslösa är en av 9 avrättningsplatser på Öland.

På röset finns också ett modernare postament av cement med en triangelpunkt, en fixpunkt som använts av lantmäteriet i samband med mätningar.

Skeppssättning på Gettlinge gravfält

Skeppssättning på Gettlinge gravfält. Foto: SFV/Erika Bjurling

Gettlinge gravfält

Gettlinge gravfält är en nästan två kilometer lång fornlämning i södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av Ölands största och användes i mer än två tusen år. Det tillkom troligen under yngre järnålder och här finns gravskick från bronsålder till början av kristen tid.

Inom delar av det finns det också boplatslämningar. På gravfältet finns mer än 300 gravar men äldre uppgifter tillsammans med ensamliggande gravar i närheten visar att gravfältet varit än större. Här finns framförallt stensättningar men också högar, resta stenar, flisor,  kantställda kalkstenshällar, stenkretsar, skeppssättningar, hällkistor med mera. Det finns hällristningar på några av stenarna i skeppssättningen, så kallade skålgropar eller älvkvarnar. På gravfältet står också en vacker väderkvarn. 

Omskrivet men inte så utforskat

Gravfältet är omskrivet, inte mist på grund av den manifesta skeppssättningen som är omkring 30 meter lång. Denna uppmärksammades redan 1634 i historikern Johannes Haquini Rhezelius "Monumenta runica in Ölandia". Carl von Linné lär ha undersökt platsen 1741 och landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om Gettlinge 1825. 

Trots att många gravar är plundrade har arkeologer gjort fynd här. På fältets norra del finns lämningar av stor variation. Två stora kalkstenshällar, en 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock och två domarringar. Området är annars mycket litet undersökt.

Gettlinge gravfält är en av de fastigheter som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet 2015.

Seby gravfält. Några av de resta stenarna och högarna. Ovanför gräsheden hänger dramatiska mörka moln.

Seby gravfält på södra Öland är ett av öns mest kända fornlämningsområden från järnåldern. Foto: Anders Glassel

Seby gravfält/Vårdkastäktens gravfält

Seby gravfält på den östra landborgen är ett av öns mest kända förhistoriska gravfält. Det är omkring 800 meter långt och 45 meter brett. Här finns 285 fornlämningar inklusive en skeppssättning. Gravarna utgörs i övrigt av ett röse, stensättningar, högar, resta kalkstensflisor och resta stenar samt flera hällkistor. Intressant att notera är att det också finns hällristningar på flera av stenarna som ingår i gravmonumenten, av typen skålgropar, också kallade älvkvarnar.

 

 

Hitta hit

Hitta till Södra Ölands gravfält

Gettlinge/Klinta 112, 380 65 Degerhamn Seby/Seby 135, Degerhamn