• Landsort (Öja)
  • Kanon.
    Interiör Ersta Batteri
  • Fyren Landsort.
    Utsikt från fyren.

Landsort/Öja, Stockholms skärgård

Till kronoholmen Öja i Stockholms södra skärgård kommer många seglare och båtturister varje år. På öns södra del kan man promenera i genuin skärgårdsbebyggelse och omkring Sveriges äldsta fyr Landsort. I folkmun kallas ön ofta för Landsort istället för Öja.

Den avlånga ön Öja ligger i nord-/sydlig riktning. År 1985 blev Landsort naturvårdsområde och förvaltas sedan 2000 av Statens fastighetsverk.

Skärgårdsidyll

Ett 30-tal personer bor på Öja året om men på sommaren ökar befolkningen mångfalt genom alla sommargäster. På ön finns en krog, pub, ett vandrarhem, konferens, fågelstation, försäljning av lokal konst och konsthantverk. Här finns flera naturhamnar, en gästhamn i norr och ett militärt batteri med visningsverksamhet. Den största delen av bebyggelsen finns i Storhamn. Statens fastighetsverk har ett 80-tal arrenden på ön.

Öja har och har haft ett flertal naturliga hamnar. Hamnarnas djup och karaktär har påverkats av landhöjningen. Trosas och Täljes (Södertäljes) invånare bedrev under många hundra år skärfiske på Öja. Skärfisket vid Öja upphörde 1878.

ERSTA-batteriet på Landsort

Under 1930-talet anlades ett kustartilleribatteri på Landsort för att kontrollera sjöfarten in mot Nynäshamn. Det bemannades 1938 och utgick år 2000. ERSTA-batteriet på Landsort, som byggdes 1974-78, överläts till Statens fastighetsverk av Fortifikationsverket under 2012. ERSTA står för ERSättning Tungt Artilleri. Det är ett fyravåningshus av stål inuti berget, dimensionerat för ett underjordiskt samhälle. Batteriet på Landsort är ett av de 26 fasta batterier som byggdes mellan 1960 till 1983. Deras uppgift var att skydda Sverige mot invasionsstyrkor och de var konstruerade för att kunna stå emot kärnvapenangrepp. De flesta av dessa batterier är idag destruerade och spåren efter dem har utplånats. De har plockats ner lika metodiskt som de byggdes och landskapet runt omkring har i möjligaste mån återskapats till hur det såg ut 1960. Idag finns fyra av dessa batterier kvar varav batteriet på Landsort är ett. Hjärtat i anläggningen är en gigantisk 150 ton tung Boforskanon av modell 12 cm tornautomatpjäs m/70 som står i ett 18 meter djupt schakt och som skyddas av en 16 ton tung betongkupol. Bara eldröret sticker upp.Kanonen var en specialbeställning och kunde skjuta iväg 22 kilo tunga projektiler, en per varannan sekund och mot mål så långt som tre mil ut till havs. Idag finns här museiverksamhet och guidade turer ges i bergsfortet. Den förut hemliga platsen visas nu för alla intresserade och 2018 blev den statligt byggnadsminne.

Gustav Vasas lots

På Öja var huvuddelen av befolkningen inte fiskare, utan lotsar, fyrtjänstemän, tullare och telegrafister. De flesta yrkesarbetande hade med andra ord statlig tjänst, vilket utöver den ekonomiska tryggheten innebar att man fick bära uniform. Lotsverksamheten på Öja har gamla anor och kan vara en av de äldsta i landet. Enligt ett idag försvunnet dokument ska Gustav Vasa ha anställt lotsen Anders Bertilsson på Öja och skänkt honom Öja kronohemman i Sorunda socken i utbyte mot att han skulle "styra och ledsaga kronans skepp och fartyg". Omkring 1535 kom hemmanet under Fållnäs gods på fastlandet men genom ett byte mellan godset och staten kom Öja tillbaka i statlig ägo 1839.

Fyrens dunkla historia

Fyrens äldsta historia är oklar. Det man vet är att Johan och Margareta van der Hagen bedrev fyrverksamhet på 1660-talet och att grunden till dagens fyrtorn lades på 1680-talet. Tidigare kan enklare kasar och fyrbåkar ha funnits på platsen. Fyren fick sitt nuvarande utseende 1869-70 och el installerades 1938. 1935 blev Landsorts fyr statligt byggnadsminne. Fyren, som ägs och förvaltas av Sjöfartsverket, har inte varit bemannad sedan 1963.

Öja gamla bytomt

På Norrudden ligger fornlämningsområdet Öja gamla bytomt. Här finns minst 15 husgrunder, båtlämningar, terrasser och fossila åkerytor. Öja by är omskrivet redan i slutet på 1600-talet. En del av Öjas lotsar bodde på norra Öja, bland annat på Norrudden, men från 1840-talet skedde en förflyttning söderut till Storhamn. Den sista lotsen flyttade omkring 1910. Det är inte utrett om lotsarnas gamla boställen är detsamma som Öja gamla bytomt. Det enda och sista jordbruket på Öja upphörde när staten övertog Öja från Fållnäs gård 1839. Då fanns jordbruksfastigheten Öja by några hundra meter söder om Öja gamla bytomt, vid Skravleviken. Den ombyggda ladan Tomtladan är det enda som finns kvar idag, den används nu som bostad.

Faciliteter:

  • Logi
  • Café/servering
  • Gästhamn
  • Försvarsanläggningar