På Tynnelsö i Mälaren ligger ett märkligt slott i törnrosasömn. Det sticker upp som ett rosa höghus och har ägts av både biskopar och kungligheter. Platsen rymmer tusentals människoöden för här har omvälvande händelser blandats med idogt vardagsliv. Vissa har förlorat livet här, andra fötts. Vattenvägen har varit en sammanhållande länk och under tidig medeltid byggdes kloster, borgar och gårdar i Mälardalen som blev ett av kärnområdena för kungamakten.

Biskoparnas borg – försvar och förvar

Interiör av ett valvslaget rum med kryssvalv. Väggarna är vitkalkade med två små fönster.

Biskoparnas kapell där de medeltida fönsteröppningarna åter tagits fram. Existensen av ett kapell styrks av kyrkliga inventarier i källorna. Foto: SFV/Elisabet Hesseborn

Ett stenhus började troligen uppföras redan i slutet av 1200-talet ute på Tynnelsön. 1304 var Kung Birger gäst hos Strängnäs biskop Isarus på Tynnelsö. Den lilla borgen i tegel omgavs troligen av diverse träbyggnader. Under medeltiden var Tynnelsö centralt belägen och härifrån kunde biskopen resa med båt eller släde till Mälarens viktigaste orter, Strängnäs, Stockholm, Västerås, Engsö, Alsnö, Sigtuna, Skokloster och Uppsala. Centralorten Strängnäs var den representativa basen för biskopen. Vid Tynnelsö fanns en ekonomisk bas och en militär garnison. Kort Rogge, biskop i Strängnäs 1479 – 1501, var en av de mäktigaste och mest bildade i landet. Han genomförde under sent 1400-tal en stor ombyggnad av Tynnelsö och har därför blivit en central figur i historien.

Interiörbild från källare med tegelvalv och pelare som delvis är kalkputsade samt jordgolv. Belysning bakom pelare och djupa skuggor.

Slottets medeltida källare är uppbyggt av två rader kryssvalv. Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Gustav Vasas maktkamp

Biskop Rogges efterträdare, Mats Gregersson Lillie, var den första som förlorade huvudet på Stortorget i november 1520 vid Stockholms blodbad. Efter den danske kung Kristian II:s maktövertagande tillföll Tynnelsö en dansk biskop och på ön inrättades en dansk garnison. Under Gustav Vasas uppror slog en bondehär hösten 1521 läger inte långt från Tynnelsö. Efter artillerield mot Tynnelsö kapitulerade slutligen den danska besättningen sommaren 1522. Till Tynnelsö fördes som Gustav Vasas fånge så småningom en man vid namn Gorius Holste. Möjligen var detta samma man som agerat i samband med Stockholms blodbad som danske kung Kristians handplockade borgmästare i Stockholm. Han tillfångatogs efter en påstådd konspiration 1536 mot kung Gustav Vasa och rapporteras suttit fången till sin död på Tynnelsö 1547.

”…Sammelunde är wår begären, att tu wilt lathe tilseije then Joen Frijss på Tynnelsö, att han will lathe haffue nöge acht och tillsyn medt Gorius Holste ther sitter, så att han icke motte få tillfälle, att bruke någett förrädere stycke…”

Gustav Vasa, —Brev till drottning Margareta den 26 feb 1543
Exteriör. En rad höga träd med gröna löv. Solbelysta.

Lindarna som omger slottet planterades under 1800-talet men Tynnelsöns grönska uppskattades redan av barnen Vasa. Foto: SFV/Mia Fernlund

Ett kungligt skafferi och ”en lustig platz”

Biskopsgårdar och senare kungsgårdar har varit en historiskt sett mycket viktig försörjningsbas för makten, vare sig den varit kyrklig eller kunglig. Tynnelsö gård dras in från kyrkan 1527 och blir en kungsgård. Fruktodlingar förekom och på Tynnelsö saltades fisk in och sändes vidare i tunnor. Av bevarade brev att döma vistades Gustav Vasa själv på Tynnelsö en eller två gånger per år. Men ett brev daterat i mars eller april 1540 handlar om de kungliga barnens förflyttning och ger en bild av Tynnelsö som en angenäm vistelseort under sommaren

”...ath barnen motte kome tiil Tynnilszöö, Ther wore wij och tiil frijdz medt, effter ther är en lustig platz.”

Gustav Vasa, —Brev våren 1540 till Sten Eriksson (Leijonhufvud) och sekreteraren Clemet

Gården var dessutom en välbelägen plats för mellanlandning under färder på Mälarens isar och vatten. I augusti 1551 blir Gustav Vasas andra hustru, drottning Margareta, sjuk vid ett besök utanför Enköping och hon förs med båt till Tynnelsö där hon sedan blir liggande sjuk. Mellan klockan två och tre på eftermiddagen den 26 augusti 1551 dog drottningen på Tynnelsö slott, endast 35 år gammal.

Karl IX räknar och bygger

Interör på ett omålat innertak i trä med kassetter och tandsnitt

Karl IX kostade på interiören. Bland annat fick slottet flera kassettak varav några finns kvar än idag. Foto: Melker Dahlstrand

Efter Gustav Vasas död 1560 hörde Tynnelsö till hans änkedrottning Katarina Stenbocks livgeding och efter hennes död blev hertig Karl (IX) slottets herre. 1578 lämnade han det som morgongåva till sin hustru Maria af Pfalz och 1592 blev det morgongåva till hans andra hustru Kristina av Holstein Gottorp. Under den långa tid då Karl IX (född 1550, kung 1604–1611) var hertig utgjorde Strängnäs hans kyrkliga och politiska bas. Kungsgårdarna inom hans hertigdöme ingick i försörjningen. Dessa var ett kontrollsamhälle där allt måste räknas, vägas eller mätas. Från denna tid finns därför utförliga räkenskaper från Tynnelsö bevarade i Riksarkivet som låter oss stifta bekantskap med gårdens myllrande folkliv, djurbestånd, matvanor och byggprojekt. Hertig Karl låter genomföra stora ombyggnadsarbeten med dyrbar inredning som måleri, intarsiadörrar och kassettak. 1581 sätts timmermän, murmästare, kalkbrännare, klensmeder och målare i arbete. Vid sidan av det gamla stenhuset finns flera andra hus exempelvis "herrestallet" och "fogdestallet".

En gammal svartvit illustration visar slottet med höga gavlar och vimplar omgiven av en stor park.

Det är under Elisabet Karlsdotters långa ägartid som Tynnelsö blir avbildat av Erik Dahlbergh i Sueciaverket. Illustratör: Reitz, Erik, ca 1660-1696, Suecia.

Närbild på en gammal ytterdörr med smidd dragögla och en rostig nyckelskylt.

Den stora porten från 1650 har diagonalställd panel förankrad med handsmidda nitar. Dragögla och nyckelbleck är original från byggnadstiden. Foto: Melker Dahlstrand

Elisabet Karlsdotter – den oäkta ”vasaprinsessan”

Elisabet Karlsdotter Gyllenhielm, född 1622, var oäkta dotter till prins Karl Filip. Hennes farfarsfar var Gustav Vasa. Elisabet var bland annat kammarjungfru hos sin kusin drottning Kristina och den 20 maj 1644 donerade Kristinas förmyndarregering Tynnelsö till Elisabet som visar sig vara en driftig ägare. Av räkenskaperna framgår att slottet byggdes om och förbättrades. Huset moderniseras med nya spisar och skorstenar, en hög takresning med svängda gavlar och prydnader av konstsmide, delvis förgyllda. Många rum dekoreras med muralmålningar. Vid sin död 1682 testamenterade Elisabet Karlsdotter allt till sin man som i sin tur testamenterade det till änkedrottningen Hedvig Eleonora 1685.

Interiör, Tynnelsö slott. Sal med stengolv och en stor eldstad med stendekor. Väggarna har målningar som föreställer draperat tyg.

1651 tecknades kontrakt med stenhuggaren Christian Pfundt för fem praktspisar. Väggdraperingarna målades 1652- 1654 av en målarmastare Jacob Andersson från Stockholm. Foto: Melker Dahlstrand

Anna Woynarowska – Karl XII:s fodringsägare

En spännande och lite udda berättelse i slottets långa historia handlar om Anna Woynarowska. Under sina krigståg lånade Karl XII stora summor i Turkiet. Bland annat av den ukrainske kosackhövdingen Ivan Mazepa. Efter Mazepas död övertogs fordran på den svenska kungen av hans systerson som dock fängslades av den ryske tsaren. Å sin makes vägnar ingick den polska grevinnan Anna Woynarowska i en koloni av fodringsägare i Stockholm 1716–1720 som gjorde anspråk på större eller mindre delar av den gigantiska skulden. Anna Woynarowska stod på sig och ska därigenom förorsakat svenska riksrådet stora bekymmer. 1718 fick hon en revers på en halv miljon daler förnyad av regeringen. Under tiden fick hon ett årligt underhåll på 4.000 daler silvermynt. Hon begärde utresepass och papper på att svenska staten inte velat reglera skulden. Riksdagen ville undvika att hon överlät skulden på någon utländsk makthavare och gav henne därför år 1725 fyra tunnor guld med avdrag för Tynnelsö gods och en fastighet i Stockholm. Anna Woynarowska bosatte sig med sina två barn på Tynnelsö. Hon sålde egendomen 1742 och blir den sista som egentligen bor på slottet. Därefter påbörjas en nedgångsperiod.

Utsikt ut genom ett fönster i tornet. Bilden viser en del av taket med tegelpannor och grönskande träd och ängar. I bakgrunden syns vatten och en blå himmel med vita moln.

På 1820-talet lät Hebbe bygga den så kallade lanterninen eller salongen högst upp på slottets tak som sätter sin prägel på slottets silhuett. Från denna salong kunde man njuta av vyer över landskapet. Foto: SFV/Mia Fernlund

Hebbes gröna medeltidsdröm

Godset avyttrades till kung Fredrik I som skänkte det till grevarna von Hessenstein, hans söner med Hedvig Taube. Godset såldes vidare 1779 till kommerserådet Simon Bernhard Hebbe som inrättade det som ett fideikommiss 1800. Sonen Filip Bernhard Hebbe lät reparera Tynnelsö utvändigt 1826-1827. En utbyggnad revs och slottet försågs med nya trappor. Byggnaden sågs nu mer eller mindre enbart som ett historiskt romantiskt minnesmärke. På gården där man haft frukt och bärodling åtminstone sedan Gustav Vasas tid anlägger Filip Bernhard Hebbes son Johan Filip Hebbe en stor fruktträdgård med ca 900 träd. Arbetet krävde ett stort antal anställda. I Stockholm bodde Johan Filip i det sk Hebbeska huset på Riddarholmen i Stockholm och på somrarna ägnade han sig åt sina pomologiska intressen på Tynnelsö. 

En gul karta som förställer trädgårdanläggningar i fyrkantiska kvarter runt Tynnelsö slott. Märkt "Plankarta Tynnelsö trädgård", Siffror märker ut individuella träd.

Den stora trädgårdens gångar fick namn efter kungligheter, biskopar och andra historiska personer. Ett kvarter var träd- och plantskola samt skola för buskar med drivbäckar och vinkast intill. Slottet och andra byggnader finns också angivna. Vid denna tid planterades de lindar som än idag växer runt anläggningen.

Landshövdingen Boströms gåva till staten

Filip Boström, landshövding i Södermanlands län 1894–1906, ärvde Tynnelsö 1869. Det var då ett av de största godsen i länet och dess fruktträdgård en av de största i landet. Den huvudsakliga delen av åkerarealen låg på Selaön och Boström lät där 1876 uppföra en ny herrgårdsbyggnad (Tynnelsö gård). Men han hade också en ambition att rädda så mycket som möjligt på det förfallna slottet och lät därför utföra förslag till en restaurering i början av 1900-talet. Boström fann det till slut olämpligt och istället såldes och flyttades enskilda byggnadsdelar.  Slottet stod öde och 1940 donerade Filip Boström det till Kungliga Vitterhet- och Antikvitets Akademien.

Från RAÄ till SFV

Idag är fruktträden sedan länge borta men strukturen med lindar runt anläggningen kan tydligt avläsas. Tynnelsö slott ingår i de fastigheter som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet 2015. I Boströms donation ingick endast ett litet frimärke av mark runt byggnaden vilket begränsar tillgängligheten och slottet är tyvärr inte tillgängligt för besökare. I filmen ”Tynnelsö slott – makten och skulden” som ingår i Hemliga rum 2022 kan du se en del av slottets långa och spännande historia. Läs gärna mer i "Sagolika Tynnelsö" från tidningen Kulturvärden längre ned på sidan.

Bilder

En stor och liten port in till Tynnelsö slott. Den större porten ramas in av en praktfull stenportal med klassicistiska drag.

Foto: Melker Dahlstrand

En korridor med tegelväggar. Ett gammal tegelvalv och en trappa leder vidare in i ett rum som skymtas genom en dörröppning.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Utsikt genom ett gammal fönster. Utanför syns en del av en rosa putsad fasad, grönskande träd och mulen himmel.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Interiör med putsade väggar, rosa undertill och vita övertill. Ett räcke med svarvade delar i omålat trä avslutar en tegeltrappa...

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Interiörbild som visar två ganla fönster med omålade träbågar och många rutor. Målningar förnsteröppningarnas övre rundning samt omålat kassettak. Putsade väggar.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Interiör närbild på en huggen spisomfattning. På väggen anas rester av målningar.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Närbild på ett hugget stenornament med delvis synlig ornamentik i form av blad och voluter.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Interiör av en mycket gammal tegelklädd trappa som leder ned i en källare, ett valv vid trappans botten leder in till källaren med jordgolv.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Interiör bild på en gammal sväng trappa i tegel med nakna tegelväggar.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Interiör rum med plankväggar målat i grönt. Trägolv och fönster målade i vitt längs alla väggar. I mitten av rummet står en stege.

Foto: Melker Dahlstrand

Interiör gammalt trapphus med putsade väggar, nedre delen målat i rosa övre i vitt. Trappsteg av tegel. Stort fönster med många små rutor.

Foto: SFV/Anders Bodin

Interiör gammalt rum med vitpusade väggar en stor öppen spis med dekorerad omfattning samt stor fönster. I taket syns bjälkarna.

Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Hitta hit

Hitta till Tynnelsö slott

645 96 Stallarholmen