Kiviksgraven är ett gravröse från äldre bronsådern. Graven kallas också Kungagraven eller Bredarör. Gravplatsen är cirka 75 meter i diameter och 3,5 meter hög.

Kiviksgraven har under åren förstörts, plundrats och restaurerats. Graven antas vara en av Skandinaviens största gravar från den äldre bronsåldern (cirka 1700–1100 f.Kr.). Graven innehåller en kista som är 3,25 meter lång och cirka en meter bred.

Sten-kistan i Kiviksgraven utgörs av nästan kvadratiska hällar med ristade bilder

Foto: Thomas Fahlander

Bronsåldersgravar i Kungagraven i Kivik

Graven fungerade länge som ett stenbrott för lokalbefolkningen. Omkring 1750 hade man genom stentäkten tagit sig så långt ned i röset att gravkistan i dess centrum påträffades. Bredarör, som graven kallas i folkmun, är känd för sina hällbilder. På stenhällarna finns det inristade figurer som föreställer bland annat människor, skepp och djur. De skeppsavbildningar som återfinns på gravhällarna används av arkeologer för att datera andra skeppsbilder ute i landskapet. En relativt ny undersökning av skelettdelar funna i och utanför kistan visar att minst fyra personer blivit begravda här under äldre bronsåldern.

Kiviksgraven är en av de fornminnen som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet den första januari 2015.

Hitta hit

Hitta till Kiviksgraven

Kivik

Hitta på Google Maps