Almallér i Lövstabruk rustas upp

I norra Upplandsskogarna ligger Lövstabruk, en gång i tiden Sveriges största och ett av världens främsta järnbruk. Just nu driver Statens fastighetsverk ett spännande trädprojekt i barockträdgården vid brukets herrgård.

Almsjuka har tyvärr lett till att alla almar har dött i barockträdgårdens alléer, almar som planterades i slutet av 1600-talet. SFV arbetar nu med att restaurera allérna, och kommer därför att ersätta almarna med parklindar som härstammar från Lövstabruk.

Arbetet görs efter samma metod som vi med framgång prövat vid Skoklosters slott. Modellen som vi utvecklat innebär att vi tar skott från befintliga träd och levande stubbar som får växa sig starka i en plantskola inom fastigheten. När plantorna blivit tillräckligt kraftiga planterar vi ut dem som ersättare för de träd som tagits bort.

Detta säger Anders Glassel, kulturarvspecialist landskap och park vid Statens fastighetsverk.

I Lövstabruk har SFV tagit skott från parklindar som stått i parken i cirka trehundra år. På detta sätt får historien leva vidare i de nya träden samtidigt som det också finns en ekonomisk aspekt.

- Det är viktigt att behålla de gamla trädens genetik, begränsa risken för spridning av trädsjukdomar och mer kostnadseffektivt för oss att arbeta på det här sättet än om vi skulle köpa in nya plantor någon annanstans ifrån. Att almarna ersätts med lindar beror på almsjuka, säger Anders Glassel.

När skotten från parklindarna är så stora att det är dags för återplantering sätts de ut i de förmultnade stubbarna på de almar som sågats ned. På så sätt nyttjar man ett redan förmultnat rotsystem vilket underlättar trädens etablering. Totalt är det 36 historiska parklindar som kommer att planteras i barockträdgården, de första sätts i jorden i november.

Allé genom parken vid Lövstabruk. Till höger syns herrgården, till vänster skymtar ett av orangerierna. Tidig vår.

Skott tagna från parklindar som stått i parken i cirka trehundra år planteras i de borttagna almarnas stubbar. Foto: SFV/Anders Glassel