Projektet i korthet
Operabyggnaden behöver renoveras och utvecklas för att kunna fungera för opera, balett och restaurangverksamhet långt in i framtiden. Sommaren 2024 fick SFV regeringens uppdrag att projektera för ombyggnad och renovering av operabyggnaden.

Här har vi samlat information om de åtgärder som SFV föreslår i projektet, främst ur arkitektoniskt och antikvariskt perspektiv. Informationen bygger på den projektbeskrivning som SFV tagit fram tillsammans med ansvariga arkitekter.
Ladda ner:
Projektbeskrivning Operabyggnaden kulturmiljö och arkitektur (PDF)
Mål och idé
Projektets mål och grundidé – att bevara operafunktionen i
operabyggnaden på den plats i staden där opera har spelats i 250 år –
utgör en övergripande målsättning för arbetet. Fokus ligger på att bevara,
varsamt utveckla och bygga om den befintliga byggnaden, utan att göra
större förändringar i byggnaden än nödvändigt.
Bakgrund och behov
En renovering och ombyggnad av operabyggnaden har utretts och förberetts i många år. Byggnadens tekniska system är uttjänta, funktionaliteten och arbetsmiljön är otillräcklig och lokalerna räcker inte till. Dagens ytor är inte ändamålsenliga då bland annat goda repetitionsmöjligheter saknas och de salar som finns inte är tillräckligt stora. För publiken är tillgänglighet, komfort, akustik och ventilation bristfällig.
Planerade åtgärder och utveckling
Syftet med projektet är att möjliggöra ombyggnad, omdisponering av funktioner inom byggnaden samt en påbyggnad mot öster. I och med detta möjliggörs bland annat en ny entré och foajé mot Jakobs torg, en ny scen för barn och unga, tre stora balettsalar, ett stort gemensamt personalrum samt övningsrum för orkestern. Påbyggnaden innebär att Operans konstnärliga verksamhet kan samlas i huset.
Gestaltningen ska sammanfoga tekniska, funktionella och antikvariska krav till en sammanvägd helhet. Målsättningen är att genom ett väl avvägt gestaltningsarbete bevara en så stor del av de existerande kulturhistoriska värdena som möjligt och samtidigt skapa nya värden – funktionella, hållbara och estetiska.
För att resultatet av detta arbete ska bli lyckat krävs i projekteringsfasen en noggrann analys av, och förståelse för, byggnadens och stadsrummens värden, såväl kulturhistoriskt som arkitektoniskt. I genomförandefasen krävs en varsam hantering och hög kvalitet i utförandet. En renoverad och utvecklad operabyggnad, med en ny scen för barn och unga, utvecklade repetitionsmöjligheter för Kungliga Operan, bättre arbetsmiljö och ökad tillgänglighet ska säkerställa att Stockholm kan fortsätta erbjuda operaupplevelser på hög internationell nivå.
Renoverade och anpassade lokaler för Operakällaren innebär att den kulturella och gastronomiska verksamheten kan bibehållas och utvecklas. På så sätt ges förutsättningar för bägge verksamheterna att för lång tid framöver finnas kvar på platsen i hjärtat av Stockholm, till nytta och nöje för såväl stockholmarna själva som för stadens besökare.
Bevarande som gestaltningsidé
Den föreslagna gestaltningen bygger på mötet mellan det bevarade och det tillagda. Detta gäller i alla skalor – från påbyggnadens relation till operabyggnadens övergripande komposition, i relationen mellan byggnadens olika rumstyper, och i samspelet mellan befintliga och nya detaljer. Detta skapar en sammanhållen men varierad helhet där varje del är läsbar som en del av ett större sammanhang.
De kulturhistoriska värdena utgör grund för såväl ombyggnaden av operabyggnaden som för utformningen av den tillkommande volymen. Förslaget har gestaltats med respekt för byggnadens historiska värden och en ambition att ge det nya tillägget egen arkitektonisk kvalitet.
Renoveringen ska anpassas till den nuvarande byggnaden och genomföras med så små ingrepp som möjligt, samtidigt som långsiktiga och robusta lösningar eftersträvas ur såväl tekniskt som arkitektoniskt perspektiv.
Den ursprungliga 1800-talskaraktären föreslås även efter ombyggnaden prägla helhetsupplevelsen. Senare tillägg med egna kvaliteter ska kunna avläsas som självständiga skikt i byggnadens utveckling. Särskilt betydelsefulla tillägg, såsom de av Peter Celsing och Nils Tesch från perioden 1955–1975, bevaras och förstås som viktiga delar av byggnadens historia.





