Läckö slott

År 1828 övertog Carl Rudenschöld slottet. Hans bror, pedagogen Torsten Rudenschöld, hittade en ny användning: en tidig folkskola inrättades i slottet. 1830 utlyste kronan en sista auktion där de återstående möblerna och målningarna såldes. 1860 återgick slottet helt till kronan och föll in i en lång törnrosasömn. Bland annat föreslogs det att slottet skulle användas som korrektionsanstalt.

Läckö slotts trädgårdar

Väldoftande lustgårdar, där rankbevuxna båggångar, små vattenflöden och skulpturer från antikens mytologi både förnöjer promenader och inspirerar. På 1600-talet var det nämligen statusfyllt att kunna visa upp exotiska och dyrbara växter i sin trädgård. Under samma tidsperiod, mer exakt 1660, hade Läckö tre trädgårdar: Den mer privata Lilla trädgården, Pilträdgården i söder samt den storslagna Stora Trädgården.

Den sistnämnda, Stora Trädgården, hade dock en föregångare vid namn Nya Trädgården. Greven på slottet, Magnus Gabriel de la Gardie, hade ett genuint odlingsintresse och en dag 1654 gav han trädgårdsmästaren Sigismund Henneck i uppdrag att anlägga en helt ny trädgård på Läckö. En trädgård fylld av fruktträd, kryddörter, blomster, köksväxter och bärbuskar.

Nya Trädgården framstod som en av de mer ålderdomliga trädgårdarna på Läckö med sin brokiga lustgårdskaraktär. Stora Trädgårdens tillkomst innebar att Nya Trädgården omplanterades och utvidgades till en mycket större anläggning. Mot slutet av 1660-talet färdigställs Stora Trädgården och blir paradträdgården på Läckö.

Från flera större till en mindre

På 1990-talet fick trädgårdsmästaren Simon Irvine i uppdrag att ta hand om örtagården. Han omvandlade den till en grönsaksträdgård som stod sig ända fram till 2021 när han pensionerade sig. I dag ligger trädgården i nya händer, händer som lagt många år på att lära sig av Simon för att kunna ta sig an planteringen på samma sätt. Sedan några år tillbaka arbetar trädgårdsmästarna med att omvandla örtoasen till den köksträdgård den en gång var menad som.

Lilla Trädgården är i dag inte bara Läckös stolthet, utan även en värdefull och levande resurs för slottet. Vi kliver in i en oas som ett flertal trädgårdsmästare jobbat med i hundratals år.

Nyvaknat intresse för Läckö slott

Under 1800-talets slut väcktes åter intresset för Läckö, i takt med nationalromantiken och den växande uppskattningen för Sveriges stormaktstid. Läckö som hade kvar mycket av medeltida historia undgick som tur var en historiserande restaurering, vilket på den tiden var vanligt för att förstärka den medeltida känslan hos äldre byggnadsverk.

Mellan 1926 och 1939 genomfördes istället omfattande restaurerings-, undersöknings- och konserveringsarbeten med syfte att återskapa barockslottets forna glans. Även arkeologiska utgrävningar gjordes för att förstå mer om den ursprungliga medeltida borgen.

År 1964 inleddes en ny epok med utställningsverksamhet och Läckö slott som kulturturismobjekt etablerades. Läckö slott är i dag ett av Sveriges mest besökta slott, ett statligt byggnadsminne och förvaltas sedan 1993 av Statens fastighetsverk. Stiftelsen Läckö slott arrenderar byggnaderna och ansvarar för dagens verksamheter.

Putsarbeten

När man ser Läckö slott i dag möts man av ljusa, vackra fasader – men bakom dem döljer sig en spännande historia. I början av 1900-talet täcktes slottet av en grå cementputs, som man då trodde var historiskt korrekt. Tyvärr visade det sig vara både fel och skadligt – cementen stängde inne fukt och skapade sprickor och flagor.

På 2000-talet började man ta reda på hur slottet egentligen sett ut från början. Noggranna undersökningar visade att fasaderna på 1600-talet hade en levande, ljus kalkputs som förändrades med ljuset – en helt annan känsla än den moderna, platta ytan.

Sedan 2007 har man därför varsamt börjat återställa slottets fasader, med gammalt hantverk, lokala material från Kinnekulle och traditionella metoder. Man använder kalkbruk som andas med muren, och målar med kalkmjölk som ger en mjuk, naturlig yta.

Det här är inte bara en ytrenovering – det är ett sätt att ge slottet sin själ tillbaka.