Höjentorp kungsgård
Levande kulturlandkap
Höjentorps kungsgård är ett jordbruk som drivs av en arrendator. Gården har betraktats som Sveriges första lantbruksskola. Den ingår i ett större naturreservat och har en välbevarad agrar struktur fastän den ligger i en expansiv jordbruksbygd.
Historia
En gång ägt av biskopen i Skara, besökt av Gustav Vasa, jaktslott och landshövdingeboställe. Därtill har det varit militärt boställe och Sveriges första lantbruksskola. Höjentorp har en lång och spännande historia. Idag kommer många hit enbart för att ströva på markerna.
I Valle härad mellan Skara och Skövde ligger Höjentorp. Det kuperade landskapet är berömt för sina otaliga kullar och småsjöar. Höjentorp ingår i ett större naturreservat, Höjentorp-Drottningkullens naturreservat. Avsikten med skyddet var att områdets naturvärden och öppna och ljusa karaktär skulle bevaras. Idag har dock allt för mycket sly och skog vandrat in på de gamla ängarna och hagarna.
Gårdens historia
Höjentorp gård omnämns första gången 1283 som "Hognathorp" och ägdes av Biskop Brynolf i Skara. Vid reformationen drogs gården in till kronan (staten) och blev en kungsgård. Erik Magnusson, Gustav Vasa samt Johan III vistades periodvis på gården.
Det gamla medeltidsslottet raserades under danskarnas härjningar 1566. Hertig Karl, senare Karl IX, uppförde efter detta ett litet två våningar högt jaktslott för eget nyttjande. Efter kungens död nyttjades jaktslottet fram till mitten av 1600-talet som boställe för landshövdingen i Skaraborgs län.
Foto: Bergslagsbild/Jan Augustsson
Slottsruinen Foto: Micael Edlund
En barockanläggning tar vid
Magnus Gabriel De la Gardie och Maria Euphrosyne fick kungsgården i bröllopsgåva av Drottning Kristina 1647. Greven De la Gardie lät vid jaktslottets sida uppföra en praktfull barockanläggning med slottsbyggnader av trä.
Trots ett beslut 1680 som sade att flertalet egendomar skulle reduceras till kronan och ingå i indelningsverket, förblev Höjentorp i paret De la Gardies ägo fram till deras död. Då övergick kungsgården till Karl XI, som årligen mönstrade sina västgötaregementen på Höjentorp.
Slottet brann - Alströmer byggde nytt
Slottet ödelades vid en stor brand 1722. Fem år senare började den nuvarande mangårdsbyggnaden (belägen ca 200 m norr om slottsruinen) att anläggas av den nya arrendatorn, Jonas Alströmer. Alströmer hade fåravel på gården och startade även en skola.
Höjentorp har betraktats som Sveriges första lantbruksskola. Skolan lades ner 1766, men Alströmers arvingar fortsatte att arrendera gården fram till 1832. Därefter har andra arrendatorer verkat på gården.
Jordbruket på Höjentorp
På en karta från 1722 ägde kungsgården sex större åkergärden, en djurgård upptog östra delen av markerna. Övriga ägor bestod av ängs- och hagmark samt alkärr. Bebyggelse och åkrar låg i stort sett fast enligt kartorna under perioden 1830-1880. Den största förändringen sedan 1800-talet består i att de tidigare slåtter- och hagmarkerna övergått i skogsmark.
Den agrara strukturen kring Höjentorp är välbevarad med tanke på dess placering i en av Sveriges mest expansiva jordbruksbygder.
Markfördelning
Höjentorp kungsgård består av totalt 274 hektar, varav:
- 168 hektar skogsmark
- 22 hektar åkermark
- 13 hektar betesmark
- 71 hektar övrig mark