Linnés Hammarby
Vetenskapsmannen Carl von Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är en av Sveriges mest stilriktigt bevarade 1700-talsgårdar. Här kan besökare vandra i parken bland växter Linné själv odlat och se Linnés arbetsrum som det såg ut när han levde.
Linnés Hammarby är öppet för besök.
Historia
För den som vill uppleva en världsunik historisk miljö är ett besök på Carl von Linnés sommarboställe Hammarby något alldeles extra. Tack vare en relativt intakt landskapsbild, växtmaterial han själv planterat liksom välbevarade byggnader och inventarier kommer man den världsberömde vetenskapsmannen mycket nära.
Trädgårdarnas trädgård
Carl von Linné köpte Hammarby gård 1758. Gården blev familjen Linnés sommarboställe och en tillflyktsort från Uppsalas osunda och högljudda miljö, där han arbetade vid universitetet.
Gården kom också att bli en trygghet inför en oviss framtid. Här kunde de hålla djur och odla köksväxter, brödsäd och tobak. Här kunde Linné också odla växter som inte tålde den fuktiga jordmånen i Uppsalas akademiträdgård.
Foto: Lena Granefelt
Professor i nattskjorta
Till Hammarby flyttade Linné även sina unika samlingar, och här bedrev han forskning och undervisning. Studenter kom hit för privatundervisning, och ofta hände det att den okonventionelle professorn mötte dem iklädd bara nattskjorta vid morgondagens första naturpromenad. Linné menade att naturen inte väntade på puder och peruker.
Familjen bodde på Hammarby i första hand under sommarmånaderna, men efter Linnés död 1778 flyttade hans hustru Sara Elisabeth ut till gården och levde där resten av sitt liv. Gården fanns i familjens ägo tills 1879 då staten köpte Hammarby med Linnéanska Stiftelsen som förvaltare. Sedan 1993 förvaltas Linnés Hammarby av Statens fastighetsverk.
Foto: SFV/Claes Olsson
Gå i Linnés fotspår
Linnés Hammarby är omgivet av rik växtlighet, bland annat lundvegetation med av ask, alm och ek. Där växer också hässelklocka, kronlilja och spansk körvel. Skyltade stigar i ängs- och skogsmiljö leder den som önskar gå i Linnés fotspår. Bland annat kan man promenera längs delar av den skogsstig som Linné vandrade till söndagens högmässa i Danmarks kyrka.
Och i ”trädgårdarnas trädgård”, är planteringarna väl utmärkta med namn på växterna.
PODCAST
Lyssna till Jesper Kårehed, trädgårdsintendent på Linnés Hammarby, som berättar om livet på gården under Linnés levnad och om ”trädgårdarnas trädgård” och om växtligheten på Hammarby – som en bärapel från Sibirien som Linné förmodligen själv planerade.
Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Claes Olsson
Välkommen in på Hammarby
Idag bedrivs museiverksamhet på gården och besökare kan vandra genom huvudbyggnaden och uppleva de rum som Linné bodde och verkade i. På området finns också en museibutik och café och i äppellunden kan man slå sig ner för en fika under trädkronorna.
Linnés arbetsrum och sovrum
En trappa upp i huvudbyggnaden, i västra delen av huset, ligger Linnés arbetsrum och sovrum. Väggbeklädnaderna i sovrummet utmärker sig särskilt. Det är olika planschverk med växtmotiv i färg som är uppklistrade på väggen. Motiven föreställer bland annat bananer, papaya och ananas.
I anteckningar Linné gjort beskriver han rummen som: "ganska dyrbart och härligt, att man näpligen sedt prächtigare och dyrbarare tapeter." Men om det rentutav var av sparsamhet han valde att tapetsera med planscherna – som han fått i gåva efter att hjälpt till med att faktagranska dem – förtäljer inte historien.
Foto: SFV/Claes Olsson
Förmaket och Sara Elisabeths sovrum
Under 1700-talet hade män och kvinnor vanligtvis separata umgängesytor och sovrum. På Hammarby finner man, i östra delen av huset, Sara Elisabeths sovrum med förmak.
Sovrummets bröstmålning med blomdekor och imitation av träpanel är eventuellt ursprungliga från husets uppförande eller tillkomna senare, efter Carls död. Då flyttade Sara Elisabeth permanent till Hammarby och lät i samband med det utföra vissa förändringar.
I förmaket finns en av de äldsta kända handtryckta tapeterna med flerfärgstryck tillverkade i Sverige – från när huset byggdes.
I förmaket står ett spelbord. Det sägs att Sara Elisabeth bjöd in Carls elever för en stunds spel och umgänge efter att de avslutat sina lektioner för dagen.
Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Karin Hedin Röös
Foto: SFV/Sara Lahtinen
Köket
Kökets placering på Hammarby är lite ovanligt för tiden. Det ligger rakt fram innanför entrén, efter förstugan. Mer tidstypiskt skulle vara att en sal fanns där. Anledningen till utformningen skulle kunna vara att man inte hade så mycket tjänstefolk och byggnadens relativt enkla karaktär.
I köket finns en stor spishäll med murad spiskåpa och bakugn. Skarvar i golvet, med olika typer av golvbrädor kan tyda på att rumsindelningen kan ha varit annorlunda på Linnés tid.
Vävkammaren
I vävkammaren (i bottenvåningen av huvudbyggnaden) finns utställningsmontrar med några av Linnés tillhörigheter, som kläder och husgeråd, att beskåda.
Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Karin Hedin Röös
Västra och östra flygeln
När Linné övertog gården 1758 fanns redan de nuvarande flyglarna.
Den västra, med ett mittparti i två våningar, användes som mangårdsbyggnad/huvudbyggnad i vilken familjen (troligtvis) bodde i de första somrarna innan den nya huvudbyggnaden började byggas 1762. Efter att familjen Linné flyttat in i den nya mangårdsbyggnaden lär västra flygeln ha använts som bostäder (åt manfolk).
Västra flygeln har genomgått flera förändringar genom åren. Bland annat byggdes den om på 1830-talet, så att den fick en hel övervåning. Det återställdes i slutet av 1800-talet till den exteriör man antog flygeln haft när Linné bodde på Hammarby.
Den östra flygeln har, liksom den västra, genomgått stora förändringar för att försöka återskapa utseendet från Linnés tid. Byggnaden återställdes på slutet av 1800-talet till en våning efter en tidigare utbyggnad. I samband med det lades ett nytt torvtak, fönstren förminskades och ytterväggarna panelades och rödfärgades på liknande sätt som huvudbyggnaden och västra flygeln.
Östra flygeln används i dag för olika verksamheter som exempelvis konstutställningar.
Västra flygeln. Foto: SFV/Claes Olsson
Östra flygeln. Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Claes Olsson
Museibyggnaden
På en höjd i Hammarbys park, norr om huvudbyggnaden, ligger Linnés museibyggnad – ett litet oeldat putsat stenhus som består av ett enda rum. Linné lät uppföra det 1769 för att, likt ett museum, förvara sina samlingar av tiotusentals växter, djur och mineraler. Anledningen sägs vara att han ville skapa ett säkert förvar, skyddat från eventuella eldsvådor och översvämningar. I och i omgivningen av det lilla huset, som Linné kallade "mitt palats under himlen", undervisade han också sina studenter.
Museet är bland annat möblerat med inventarier från Linnés tid, bland annat ett insektsskåp och en lådhurts för stensamlingen. Ett original av Linnés föreläsningsstol ”plugghästen” finns också att beskåda här. En kopia finns i huvudbyggnaden.
För dörren sitter en järngrind så besökare har möjlighet att titta in i byggnaden.
Idag förvaras merparten av Linnés samlingar hos Linnean Society i London.
Linnés plugghäst. Foto: SFV/Karin Hedin Röös
I taket hänger en modell av en sillkung, en djupvattenfisk som kan bli uppemot 8 meter lång. Tidigare fanns här ett torkat skinn av en sillkung som användes av en lärjunge till Linné för den första beskrivningen av djuret. Foto: SFV/Karin Hedin Röös
Foto: SFV/Sara Lahtinen
Linnés runsten
Det var inte helt ovanligt på 1700-talet att lärda män lät hugga texter i runor som ett bevis för sin bildning. Linné intresserade sig mycket för runskrift och gjorde många noteringar om runstenar under sina resor genom Sveriges landskap.
När Linné köpte egendomarna Hammarby och Sävja lät han befästa minnet av händelsen genom att hugga en skrift på ett flyttblock som står i sluttningen nedanför museibyggnaden.
Riddar
Karl Linné
köpte
Hammarby-Säfja
1758