Till innehåll
Kungsgård

Rosersbergs kungsgård

Levande kulturlandskap

Huvudbyggnaden på Rosersbergs kungsgård. En vitputsad tvåvånings-byggnad med mittgavel och veranda kring entrén.
Rosersbergs kungsgård består av 577 hektar mark. Gårdens ursprung är den medeltida huvudgården Norsa, som slogs samman med egendomarna Skänninge, Tjurgården och Svartsätra.
Läs mer om Rosersbergs kungsgård
Stockholms län

Historia

Rosersbergs slott och kungsgård ligger i Norrsunda församling i Sigtuna kommun, ungefär en mil sydväst om Arlanda flygplats.

Ursprunget till Rosersbergs slott är den medeltida huvudgården Norsa. Egendomen Rosersberg tillkom genom sammanslagning av egendomarna Norsa, Skänninge, Tjurgården och Svartsätra. Gården Norsa låg ursprungligen på kullen öster om Oxstallet, strax norr om den allé som i dag leder fram till slottet.

Gabriel Bengtsson Oxenstierna hedrade sin moder

Redan före 1275 fanns tre torp på egendomen. Det var Luttergärde, Norrboda och Snarsaetra. Torpställena finns kvar men Norsa gård försvann, troligen under slutet av 1600-talet. Gabriel Bengtsson Oxenstierna ärvde egendomen 1591. Han döpte om den till Rosersberg för att hedra sin mor Sigrid, dotter till Gustav Johansson Tre Rosor. År 1634 lät han även uppföra slottet som stod färdigt fyra år senare.

Turbulent innan prins kunde disponera godset

Efter ett antal ägarskiften och en mer finansiellt svår situation under 1700-talets första hälft kom Rosersberg i friherren Erland Bromans ägo. Efter Bromans död 1756 löste staten in egendomen och den ställdes till Hertig Karl (XIII) av Södermanlands förfogande. Det var inte förrän 1772 han fick titeln hertig och därmed full dispositionsrätt över godset.

Stallet på Rosersbergs kungsgård. En byggnad i ljust gul puts med röda tegelpannor. Den omges av gräs och blandskog.

Kungsgårdens stall. Foto: Sara Lahtinen

Karl XIV Johan använder Rosersberg flitigt

Kungsgårdsmarken utökades successivt genom årens lopp och innefattade vid 1800-talets början också ett antal mindre torp och backstugor samt Wiggeby, ett större torp som bestod av flera gårdar. Från 1818 ärver Karl XIV Johan dispositionsrätten till kungsgården Rosersberg och han använder egendomen flitigt, speciellt sommartid.

Rosersberg har blivit räddningsskola

Efter Karl XIV Johans död 1844 och drottning Desirées död 1860 upphörde slottet att vara ett kungligt bebott slott. Konungens dispositionsrätt kvarstod men Rosersberg uppläts till infanteriet och blev platsen för en skjutskola. 1961 förlades civilförsvarets skola till området vid Rosersberg och ombildades 1984 till en räddningsskola för Statens Räddningsverk (SRV). Räddningsskolan låg inte på själva slottsområdet men under perioder hyrde man utrymme i slottets flyglar. 2006 lade man ner skolan och 2008 upphörde SRV som statlig myndighet.

Rosersbergs slott och kungsgård ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Hovstaterna driver slottets huvudbyggnad som museum och visas sommartid för besökare. I flyglarna och närliggande byggnader bedrivs hotell och konferensverksamhet sedan 2008.

 

Markfördelning

Rosersberg kungsgård består av totalt 577 hektar, varav:

  • 323 hektar skogsmark
  • 61 hektar åkermark
  • 64 hektar betesmark
  • 129 hektar övrig mark

Fastigheter i närheten

Liknande fastigheter