Kina slott
Drömmen om österlandet
Historia
Under 1700-talet var kinesisk och japansk konst på modet i Sverige och Europa. Det kom sig av de täta handelsförbindelserna genom Ostindiska kompaniet. Kung Adolf Fredrik lät bygga ett kinainspirerat träslott som han gav i födelsedagspresent till sin hustru Lovisa Ulrika 1753.
Foto: Åke E:son Lindman
Tio år senare började man bygga en ny huvudbyggnad som ersatte den gamla träbyggnaden. Slottsarkitekt Carl Fredrik Adelcrantz gjorde ritningarna. Två paviljonger byggdes samtidigt med slottet och ytterligare två, Kungens paviljong och Confidencen, stod redan klara och kunde användas under byggnadstiden. Det nya lustslottet uppfördes i tegel och fick ett böljande grönt tak och försågs med exotiska dekorationer.
Slottet är till sin form inspirerat av franska rokokoslott och själva byggnadskroppen har inga likheter med kinesiska byggnader. Det är i fasadernas lackröda väggar och skulpturala utsmyckningar som man ser inspirationen från kinesisk byggnadskonst. Hovintendent Jean Eric Rehn ledde arbetet med inredningen tillsammans med Carl Fredrik Adelcrantz. De inspirerades mycket av den svenskfödde arkitekten William Chambers och hans bok om Kinesiska interiörer. Chambers hade varit i Kina med Ostindiska kompaniet. Det nya Kina slott stod klart 1769.
Foto: SFV/Elisabet Hesseborn
Omfattande renoveringar av Kina slott
På grund av stora skulder som staten fick lösa in tvingades Lovisa Ulrika lämna Drottningholm 1777. I samband med denna inlösen upprättas en inventariehandling över Kina slott som finns bevarad än idag. Denna utgick man från då Kina slott 1959–67 genomgick en stor invändig restaurering. Den fasta inredningen återfick då sina ursprungliga färger: möbler, konstföremål och textilier konserverades och återfördes så långt möjligt till sina ursprungliga platser.
Den senaste renoveringen avslutades 1996 och innebar en omfattande upprustning av exteriören och nyinstallation av el och brandskydd. Efter en lång process med förundersökningar och arkivforskning har alla snickerier, plåttaket med dekorationer liksom puts och stuck renoverats.
I dag är Kina slott museum som tillsammans med Biljardflygeln och Confidencen är öppet för allmänheten under vår- och sommarmånaderna.
Runt Kina slott finns flera byggnader som uppfördes för att kungafamiljen skulle kunna vistas här under 1700-talet. Slottet och byggnaderna runtomkring är statliga byggnadsminnen.
Confidencen Foto: SFV/Jan Yfver
Svarvarverkstaden
En av paviljongerna använde Adolf Fredrik som svarvarverkstad. Han var road av hantverksarbete. Här fanns smedja, snickarbänk och svarvstol. Byggnaden uppfördes i samband med att det första slottet byggdes. Den var målad i korgflätsmönster. På mitten av 1800-talet inreddes huset som bostad för vaktmästaren vid Kina slott. En del av svarvutrustningen finns kvar men förvaras numer i Biljardflygeln.
Confidencen
Den exotiska och lekfulla slottsmiljön kring Kina slott uppskattades av Adolf Fredrik och Louisa Ulrika som gärna sökte sig hit undan det officiella livet i Drottningholms slott.
Confidencen har fått sitt namn av det höj- och sänkbara bord som gjorde det möjligt att inta måltiderna konfidentiellt, det vill säga utan uppassning. Fyra servanter för mat och dryck fungerade på samma sätt. Ursprungligen var de yttre väggarna målade i korgflätsmönster som kungens paviljong och det första Kina slott. Väggarna fick senare sin målning i överensstämmelse med den nya huvudbyggnaden. Byggnaden är uppförd i tre plan med ett rum på vardera planet. Överst finns matsal, mellanplanet är anrättningsrum och i bottenplanet finns maskineri till bordet och servanterna.
Slottsköket
I anslutning till Kina slott och Confidencen byggdes ett slottkök. Som brukligt var placerades det på behörigt avstånd från huvudbyggnaden, man ville ha både brandsäkerhet och social avskildhet, mellan byggnaderna fanns ett litet tak som nu saknas. I byggnaden finns de stora öppna spisarna kvar där maten tillagades. Idag används byggnaden som café med servering inne och utomhus.
Silverkammaren
Silverkammaren uppfördes som förvaringsrum för fatburen, förrådet av linne och annat. Inventeringar visar att det i stället användes som sällskapsrum där man hade spelbord och ett fortunaspel. Troligen utnyttjades byggnaden som en extra matsal när det var många gäster vid festerna som hölls vid Kina slott.
Biljarden
Intill Kina slott byggdes en paviljong för biljardspel. Ett bord från slottet togs hit och senare flyttades en svarv från Adolf Fredriks paviljong hit. Liksom övriga byggnader kring Kina slott har byggnaden många originella och dekorativa detaljer.
Fågelhuset
Vid Kina slott anlades en park med två voljärer på ömse sidor om den östra allén, kantade av klippta träd, efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar. De två voljärerna för exotiska fåglar uppfördes 1758 och den ena rymde kanariefåglar, den andra påfåglar. En av dessa finns kvar i dag. Det är antagligen påfågelshuset, eftersom påfåglarna fanns kvar längst.
Sedan 1990 är voljären inredd som personalrum. Fasaden restaurerades samtidigt som Kina slott enligt framskrapad färgsättning.
Vakttältet
Vakttältet, eller Corps de Gardebyggnaden, uppfördes på Gustav III:s uppdrag efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz 1782. Vakttältet skulle likna ett härläger i fält. Det som skulle likna tältduk är tillverkat av dekorerad plåt. Tältet lär ha byggts för vaktmanskapet vid Kina slott, men troligare är kanske att det i stället användes som förläggning för de kompanier som förlades vid Drottningholm sommartid för att arbeta i huvudsakligen i parken.
Samtidigt som tältet uppfördes rev man Corps de Gardebyggnaden som var belägen mellan slottet och bron. Under 1800-talet fungerade byggnaden som förläggning för olika vaktstyrkor och manskap som deltog i infanteriskolan. Det har sedan varit förråd. På 1990-talet ställdes tältet i ordning som utställningslokal men används numer som matsäcksrum.
Fågelhuset. Foto: SFV/Jan Yfver
Vakttältet. Foto: SFV/Pia Lyckeberg Ståhle
Begravningsplats för hundar. Foto: SFV/Katrin Furustig
Rokokoparken kring Kina slott
Vid mitten av 1700-talet anlades trädgården runt Kina slott. Man började vid denna tid överge det strikta trädgårdsidealet för en mer naturlig park. Drottning Lovisa Ulrika tog intryck av de nya idéerna och lät Kina slotts arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz plantera kastanjealléer med siktgator runt byggnaden.
Boskéerna öster om Kina slott planterades för att fungera som bersåer. Inuti boskéerna byggdes stora burar för bland annat exotiska fåglar. En av dessa finns kvar men i kraftigt förändrat skick.
Bortanför boskéerna anlades ett menagerie, en anläggning för exotiska fåglar och växter. Än idag finns dammen, en ek som prinsessan Sofia Albertina lät plantera och en gammal begravningsplats för kungliga hundar.
Del av världsarvet
Kina slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt från kulturhistorisk synpunkt. Det utgör en del av världsarvet. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv tillkom 1972.
