Amiralitetshuset
Amiralitetshuset på Skeppsholmen är en rikt dekorerad symbolbyggnad för stormaktstiden och flottan. Idag används huset som kontor. Ursprungligen byggdes det för flottans överstyrelse, men det har även använts som riksarkiv och kasern.
Historia
Genom sitt läge vid Stockholms centrala delar och sin romantiska gestaltning är Amiralitetshuset dels en symbolbyggnad för stormaktstiden och flottan, dels ett viktigt landmärke i huvudstadens historiska stadsbild. Det är också örlogsstationens äldsta bevarade byggnad.
Foto: Åke E:son Lindman
Sjöstridskrafters högsta ledning
Amiralitetshuset byggdes för Amiralitetskollegium, flottans överstyrelse. Det stod klart 1650 och rymde kontor, krigsrättssal, rådssal och segelförråd. Huset ritades av holländaren Louis Gillis och uppfyllde drottning Kristinas önskan om en representativ vy från slottet. Det hade höga sirliga gavlar, dekorerade fasader och en portal av sandsten, krönt med riksvapnet. Ursprungligen inrymde huset amiralitetets kontor, krigsrättssal, rådssal och segelförråd.
Från spannmålsmagasin till kasern
Flottan flyttade 1680 till Karlskrona och från slutet av 1600-talet användes Amiralitetshuset som riksarkiv. Efter den stora slottsbranden 1697 förde man hit rikets alla arkivhandlingar. 1704–1705 gjordes en renovering efter Nicodemus Tessin den yngres ritningar. Resultatet blev ett magasin med fönsterluckor av järn och fasader utan dekorationer.
Arkivet flyttade ut under 1750-talet och i stället byggdes huset om till spannmålsmagasin, och byggnaden hade fönsterluckor av järn och inga dekorationer. Från 1794 användes byggnaden som kasern.
Fasad i nederländsk stil
På 1820-talet var det åter aktuellt att genomföra en ombyggnad och flera förslag upprättades av flottstationens arkitekt Fredrik Blom. Först 1843 godkändes hans förslag och ombyggnaden startade.
Viceamiralen, som var inspirerad av myten att kasernen en gång varit Johan III:s lusthus, beställde på eget initiativ ett nytt förslag till fasadgestaltning i nederländsk stil. Detta förslag godkändes och till idag bevaras denna romantiska exteriör med fyra hörntorn.
Planlösningen karaktäriseras av mindre rum för kontor, kök och bespisning på bottenvåningen samt bostäder om 1 rum och kök för underofficerare på andra våningsplanet och stora rum för förläggning i de två övre våningarna. På 1940-talet indelades förläggningsrummen i mindre rum, som finns kvar i dagens planlösning. Under denna tid när hela huset användes som kasern, kallades det "Kasern I".
År 1952 byggdes huset om med Rudolf Cronstedt som arkitekt för att tjäna som kansli för Ostkustens marindistriktsstab fram till 1982 och blev då återigen amiralitetshus.
1997 renoverades byggnaden interiört under ledning av White arkitekter och används än idag som kontor.
Foto: Claes Olsson
Foto: Claes Olsson