Till innehåll
Fastighet

Wrangelska palatset

Wrangelska palatset i skymning. Det lyser i fönstren.

Sedan 1949 disponeras hela palatset av Svea hovrätt, som här har tio sessionssalar till sitt förfogande. De har funnits här sedan 1756, och det var här Gustav III:s mördare dömdes till döden. 1600-talspalatset renoverades 2003-2004 med stort fokus på utrymningstrygghet för funktionshindrade.

Läs mer om Wrangelska palatset
Stockholms län
Statligt byggnadsminne (SBM)

Historia

Svea hovrätt har sedan 250 år sina lokaler i Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm men byggnaden är äldre än så.

Byggår:1630-talet
Arkitekt:Byggherre: Riksrådet Lars Sparre, arkitekter vid ombyggnaden 1648 Jean De la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä.
Wrangelska palatset sett överifrån, från Riddarholmskyrkans torn. Palatset har två runda torn och två fyrkantiga.

Foto: Alexandru Babos

Wrangelska palatsets runda torn med kupol. Fasaden är grå på gatuplan, men vitputsad på de högre våningarna.

Foto: Alexandru Babos

Riksrådet Lars Sparre fick tomten av kronan och uppförde här ett palats 1630. 1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustaf Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget.

Palatset byggdes om i praktfull barock för Wrangel och hans hustru Anna Margareta von Haugwitz. Arkitekter var Jean De la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä. Arvtagarna tyckte att palatset var dyrt i drift och hyrde därför ut det till fester. Det brann 1693 och förlorade då fasadutsmyckningen.

Kungshuset

Efter slottet Tre Kronors brand 1697 rustade Nicodemus Tessin d.y. upp Wrangelska palatset till residens för kungafamiljen. I Kungshuset som det kallades bodde Karl XII innan han gick ut i kriget år 1700 och här föddes Gustav III. Ända fram till 1756 förblev palatset Kungshuset.

1756 flyttade bland andra Svea hovrätt och Statskontoret in. Det var här som Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström dömdes till döden 1792. Fängelsehålan där han satt inspärrad finns kvar.

Sedan 1949 disponerar Svea hovrätt hela palatset med tio sessionssalar. Kvar från Kungshusets tid är en del av rikssalen, nu Stora salen, med porträtt av alla hovrättspresidenter sedan Gustaf II Adolf inrättade Svea hovrätt 1614.

2003–2004 genomfördes en stor ombyggnad för att förbättra logistik och anpassa byggnaden till dagens krav för kontor och domstolsverksamhet.

Wrangelska palatset en dimmig vinterkväll med snö på marken. Det lyser från palatsets fönster med ett gult sken.

Foto: Pia Lyckeberg Ståhle

En demokratisk rättighet

I projektet lades stor vikt vid att förbättra utrymningstryggheten för funktionshindrade. Syftet var att förbättra brandskyddet för olika typer av funktionshinder. Wrangelska palatset var ett lämpligt pilotprojekt eftersom det är en offentlig byggnad. Det är en demokratisk rättighet att kunna nå den på ett värdigt sätt. Här har flera brandskyddsaspekter kunnat studeras, till exempel särskilda utrymningshissar, säkra flyktzoner, utrymningsbeslag, utrymningslarm och organisation. I dag är Svea hovrätt hyresgäst.

Rund rättssal i ett av tornen. Rundade skrivbord av trä.

Foto: Carl Johan Erikson

Väntsal med bänkar i mitten och en receptionslucka till höger. På ett par piedestaler av trä står konstverk.

Foto: Åke Eson Lindman

I Fokus

Fastigheter i närheten

Liknande fastigheter