Schering Rosenhanes palats
Stormaktstidens statsman
Idag har Svea hovrätt sessionssalar och arkiv här. Huset har tidigare disponerats av bl.a. kungens kansli, Frimurarorden och generalstaben. På en väggfris från 1600-talet syns bilder ur Schering Rosenhanes skrift Hortus Regius.
Historia
Schering Rosenhanes palats ligger lite i skuggan av Wrangelska palatset på Riddarholmen. När det ritades i mitten av 1600-talet av arkitekten Nicodemus Tessin d ä fick det en ståtlig sjöfasad mot Mälaren.
Foto: SFV/Mats Montner
Foto: SFV/Alexandru Babos
Schering Rosenhane köpte 1648 tomten på Rogberget där det sedan medeltiden stått en kvarn. Rosenhane som varit ambassadör i Paris var nu riksråd och Stockholms överståthållare. Han skrev också böcker i samhälleliga ämnen. Hans hustru var Beata Sparre af Rossvik. Schering Rosenhanes palats ritades av arkitekten Nicodemus Tessin d. ä. i stram fransk klassicism. Mot söder låg förgården med paviljonger. Vid senaste renoveringen återskapades arkitekturen, men med bevarande av 1800-talets flyglar.
Staten tar över Rosenhanes palats
Efter slottet Tre Kronors brand 1697 flyttade kungens kansli in i palatset. 1778 köpte Frimurarorden huset och flyglar med bland annat ordenssalar byggdes över förgården. I västra flygeln låg populära Frimurarkällaren.
1876 köpte staten Schering Rosenhanes palats som disponerades av Generalstaben till 1926, och därefter av Statskontoret till 1976 . Sedan flyttade Svea Hovrätt in i byggnaden och de har idag sessionssalar här, samt arkiv och administrativa lokaler.
Restaurering blottade takmålning
Invändigt återstår från Schering Rosenhanes tid en väggfris med bilder hämtade ur hans skrift Hortus Regius. Under 2000-2001 gjordes en fullständig restaurering interiört. Bland annat upptäcktes en hittills okänd takmålning i det s k GD-rummet. Idag är Svea hovrätt hyresgäst.
Foto: Alexandru Babos
