Kammarrättens hus
Idag disponeras Kammarrättens hus av Högsta förvaltningsdomstolen. Tillsammans med Sparreska palatset renoverades det av SFV mellan 2009 och 2011. Huset har nu sina ursprungsfärger både interiört och exteriört.
Historia
Kammarrättens hus på Riddarholmen räknas som Sveriges första renodlade kontorsbyggnad och stod klart 1805.
Foto: Åke E:son Lindman
Kruuska huset
Riksrådet Karl Philipsson Bonde (1581 – 1652) fick en tomt nära Riddarholmskyrkan i gåva från drottning Kristinas förmyndarregering som han själv tillhörde. Där lät han uppföra sitt palats på 1630-talet, granne med Sparres palats med kortsidan mot Riddarfjärden. Huset är i efterhand mera känt som Kruusiska huset efter hans änka Elsa Kruus.
Ett hus för Kammarrätten
Kammarrätten kom till 1695 när Karl XI var kung och flyttade 1756 in i Kruusiska huset som då tillhörde kronan, svenska staten. Efter en brand på Riddarholmen 1802 raserades Kruusiska huset och på samma plats utformade Fredrik Blom och Karl Fredrik Bouck Stockholms första renodlade kontorsbyggnad som stod klar 1805. Huset fick brandsäkra arkivvalv och kontorsrum längs en korridor och räknas som ett arkitektoniskt pionjärarbete.
Omsorgsfull renovering av Kammarrättens hus
Statens fastighetsverk renoverade Kammarrättens hus och Sparreska palatset mellan 2009-2011. Det var den första renoveringen på fyrtio år och projektet var en kunskapsresa i husens historia ända till adelsfamiljernas storhetstid på Riddarholmen under 1640-talet.
Husen har aldrig förr fått en så grundlig färgundersökning som vid denna renovering. Här har projektgruppen hittat de ursprungliga färgerna såväl exteriört som interiört.
Genom en tillbyggnad som innehåller en ny hiss och trappor har husen sammanlänkats på ett bättre sätt och kan användas som ett gemensamt hus med ökad tillgänglighet. Kammarrättens hus har fått behålla sitt namn trots att Kammarrätten har flyttat till Gamla riksdagshuset för att ge plats åt Högsta förvaltningsdomstolen.
Här kan du läsa mer om Kammarrättens hus historia.
