Stockholms observatorium i Saltsjöbaden
Stockholms observatorium I Saltsjöbaden, invigt 1931, var på sin tid ett av Europas största och bäst utrustade observatorier. Byggnaden och de astronomiska instrumenten är statligt byggnadsminne. Idag är Kunskapsskolan och Saltsjöbadsgruppen hyresgäster.
Historia
2001 lämnade astronomerna Stockholms observatorium i Saltsjöbaden. Efter några år flyttade en grundskola in och teleskopen används nu på nytt av yngre generationer.
Stockholms observatorium i Saltsjöbaden uppfördes 1929–1937 för Kungliga Vetenskapsakademien. Den astronomiska vetenskapen ställde höga krav och anläggningen utformades med dåtidens främsta observationer som förebild. Det stora antalet stora optiska teleskop som är samlat här gör Observatoriet unikt i Norden. Även i övriga världen är det ovanligt med ett så lättillgängligt och vackert observatorium med bevarade instrument.
Dagens observationer görs utomlands
Några byggnader har tillkommit sedan starten och instrumenten har kompletterats och moderniserats, men i slutet av 1900-talet hade utvecklingen inom astronomin lett till att Observatoriet i Saltsjöbaden hade spelat ut sin roll som bas för forskningen. Forskarna flyttade därför i juni 2001 till nya lokaler i AlbaNova universitetscentrum vid Roslagstull. De utför sina optiska observationer med teleskop utanför Sverige, framförallt på La Palma och i Chile.
Observatoriet förklarades som statligt byggnadsminne år 1993, samma år som Statens fastighetsverk övertog förvaltningen från Byggnadsstyrelsen. Både byggnader och instrument är skyddade som statligt byggnadsminne.
I dag är Kunskapsskolan och Saltsjöbadsgruppen hyresgäster.
Foto: Åke E:son Lindman
Nytt observatorium på grund av dåliga förhållanden
Stockholms Observatorium, som invigdes 1753, låg i början av 1920-talet fortfarande i den av Hårleman ritade byggnaden på Observatoriekullen vid Odenplan i Stockholm. Stadens ljus och den rökfyllda luften hade sedan slutet av 1800-talet blivit ett problem och dessutom var instrumenteringen helt otidsenlig. Ett nytt observatorium behövdes.
Observatoriet ägdes av Kungliga Vetenskapsakademien. År 1927 beslöt akademien att förutsättningslöst utreda frågan. Man kom att söka efter en plats i sydostlig riktning från Stockholm. Söderut för att stadens ljus skulle vara mindre störande – på norra halvklotet observerar man nämligen helst i sydlig riktning, där himlaobjekten står som högst över horisonten – och österut, för att molnigheten avtar utåt kustbandet. Platsen kom att bli Karlsbaderberget i Saltsjöbaden.
Till arkitekt utsågs Axel Anderberg, som tidigare hade ritat bland annat Vetenskapsakademiens egen byggnad, Naturhistoriska riksmuseet i Frescati och Kungliga Operan i Stockholm. Den 5 juni 1931 invigdes Stockholms Observatorium i Saltsjöbaden. Det var då ett av de största och bäst utrustade observatorierna i Europa.
