Kungliga biblioteket
Ordrik skattkammare
I Humlegården finner man Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, som bevarar landets tryckta och digitala kulturarv. Biblioteket erbjuder forskare och allmänhet tillgång till en omfattande samling av böcker, tidningar och manuskript. En filial till Kungliga biblioteket finns i Roggeborgen i Strängnäs.
Kungliga biblioteket är öppet för besök.
Historia
I 1800-talsbyggnaden Kungliga biblioteket i Stockholm inryms bland annat Vasakungarnas boksamlingar – och allt annat som ges ut inom Sveriges gränser, både i fysisk och elektronisk form.
Kungliga biblioteket samlar in allt som ges ut i Sverige: böcker, tidskrifter, reklamblad, musik, film, radio, tv, datorspel och mycket mer. För att rymma alla publikationer och ge utrymme för den ökande verksamheten har biblioteket genom åren därför fått både tillbyggnader och genomgått renoveringar.
Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, fick sina första lokaler i slottet Tre Kronor år 1595 och bestod då av Vasakungarnas boksamlingar. Den äldsta förteckningen över det kungliga bokinnehavet gjordes år 1568. Förteckningen förvaras i KB:s handskriftsmagasin och omfattar 217 nummer.
1611 utnämns en första kungliga bibliotekarien, Johannes Bureus. Han lämnade bland annat efter sig sin stora anteckningsbok Sumlen, som har fått ge namn åt Kungliga bibliotekets lunchrestaurang för besökare. 1661 bestämdes det att tryckerierna var skyldiga att leverera två exemplar av varje skrift de tryckte till Kungliga biblioteket.
Stomme i gjutjärnskonstruktion
1870 fick arkitekten Gustav Dahl uppdraget att rita en ny byggnad till den kungliga boksamlingen på slottet. Biblioteket, som invigdes 1878, utformades efter internationella förebilder. Det blev en av landets första byggnader med stomme i gjutjärnskonstruktion. Bibliotekets exteriör fick drag av nyrenässans.
En av dem som var med om flytten från det kungliga slottet till det nya biblioteket var amanuensen August Strindberg. I "En dåres försvarstal" beskriver han sin arbetsmiljö i biblioteket: "En gigantisk hjärna, där de svunna generationers tankar ordnats i hyllfack".
Den nya byggnaden blev snart för liten. 1920 fick Operans arkitekt Axel Anderberg i uppdrag att rita de flyglar som sedan uppfördes 1928.
Foto: Melker Dahlstrand
Ombyggnad på 1950-talet
På 1950-talet blev lokalsituationen akut och arkitekt Carl Hampus Bergman gjorde då en generalplan för bibliotekets lokaler. Ombyggnaden genomfördes 1956–71 och man fick dubbelt så stora utrymmen genom att bland annat bygga ett underjordiskt bokmagasin bakom biblioteket.
Källaren togs i bruk av restaurang, besökstoaletter, katalogrum, fotoavdelning med mera. Stora läsesalen restaurerades och ett nytt möblemang innebar 100 sittplatser istället för cirka 65.
Bergrum för böcker
På 1980-talet blev frågan aktuell igen. Man ville utöka biblioteket, men ändå bevara de kulturskyddade delarna av huset och Humlegården. Resultatet blev att man sprängde ut bergrum för två stora magasin om vardera fem våningsplan, 40 meter under marknivån.
I det gamla bokmagasinet från 1960-talet ryms nu annex med hörsal, utställningshallar och mikrofilmsläsesal. En lanternin av glas och stål spänner över trappan till annexet.
Kungliga biblioteket (KB) är statligt byggnadsminne sedan 1935.
Foto: Åke E:son Lindman
Foto: Åke E:son Lindman
Stor renovering 2011
Eftersom verksamheten för KB genom åren har förändrats och dess uppdrag har utökats innebär det bland annat fler människor i huset. Statens fastighetsverk renoverade därför under hösten 2011 och fram till sommaren 2013 huvudbyggnadens kontorsytor på de övre planen samt Annexet och entrén som fick ett nytt kafé.
