Vasamuseet
Skeppet som återuppstod ur djupet
Vasamuseet på Djurgården är på flera sätt en unik byggnad. Dels fungerar den som klimatanläggning som bevarar det bärgade örlogsskeppet Vasa från 1600-talet och dels tar den emot över en miljon besökare om året. 2013 fick museet en ny entré för att möta publiktrycket.
Vasamuseet är öppet för besök.
Historia
Vasamuseet är en unik byggnad utformad för ett unikt föremål. Den centrala hallen fungerar som en stor monter med reglerad temperatur och fuktighet för att bevara skeppet. Vasamuseet besöks av över en miljon människor varje år.
Foto: Anders Fredriksen
Örlogsskeppet Vasa bärgades 1961 i vattnet mellan Södermalm och Beckholmen i Stockholm. Det bärgade skeppet fördes till Södra Djurgården och för att skydda det uppfördes en provisorisk byggnad av korrugerad plåt. Där låg Vasa på en gungande ponton i 27 år.
Prisat tävlingsbidrag
1981 utlystes en arkitekttävling om en permanent byggnad för skeppet. Svenska Månsson Dahlbäck Arkitektkontor vann slutligen tävlingen och fick uppdraget. Grundstenen till byggnaden lades i november 1987 och den 15 juni 1990 invigdes Vasas nya hem av kung Carl XVI Gustav. Redan samma år fick byggnaden Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset.
Foto: Nina Broberg
Den permanenta museibyggnaden
Skeppet syns från nästan hela museet och från sex nivåer. Längsta avståndet till skeppet är från entrén (25 meter), närmast kommer man på styrbordssidan. Skeppshallens höjd är 34 meter. Det ger utrymme åt placeringen av den stående riggen.
På museets yttertak finns stiliserade master och rår. Husets högsta mast når samma höjd som Vasas stormast ursprungligen hade, 52,5 meter från kölen.
Förutom det dominerande koppartaket är byggnadens utsida klädd i limträpaneler målade i naturliga färger: blått, tjärsvart, falurött, ockragult och mörkt grönt. Färgerna på utsidan kommer igen inne i huset, målade på träpanel och direkt på betong. Stora väggpartier och hela taket är i obehandlad betong.
Byggnaden är väl integrerad på platsen och samverkar med bryggorna, båtarna och museifartygen vid hamnen utanför som också tillhör museet.
Örlogsskeppet Vasa
Det går knappast att berätta om Vasamuseet utan att skildra örlogsskeppet Vasas korta och snöpliga livshistoria. Vasa byggdes på Stockholms skeppsgård under ledning av den erfarne skeppsbyggaren Henrik Hybertsson från Holland. Hon skulle bli ett av sin tids mäktigaste krigsfartyg och hennes två kanondäck bestyckades med 64 kanoner.
Dagen för jungfrufärden - söndagen den 10 augusti 1628 - stod åskådarna samlade runt stadens stränder. Konung Gustav II Adolf hade även bjudit in utländska ambassadörer för att imponera med det nya fartyget.
Skeppet Vasa låg förtöjd vid slottet Tre Kronor. Därifrån drogs hon med hjälp av ankare längs strandkanten tills det gick att sätta segel vid nuvarande Slussen. Där började Jungfrufärden och salut sköts men bara ett par minuter senare krängde Vasa till. Hon rätade upp sig men krängde snart igen. Vatten forsade in genom kanonportarna och Sveriges stolthet sjönk till botten.
I dag vet vi att ungefär 30 personer dog i olyckan, och att det inte var enbart besättningsmän utan även kvinnor och ett barn som förmodligen var familjemedlemmar till besättningen. Vi vet inte exakt hur många personer som var ombord under jungfrufärden men det var ca 150 besättningsmän och sedan ett antal personer som var med tillfälligt, bland annat familjemedlemmar.
Foto: Anders Fredriksén
Foto: Åke E:son Lindman
Senaste ombyggnaden
2013 fick museet en ny entré för att bättre kunna möta det stora publiktrycket. Samtidigt skapades en ny plats för museibutiken och delar av museihallen byggdes om för att förbättra upplevelsen av skeppet. Tillbyggnaden innebar också en ny lokal för tillfälliga utställningar och hela ombyggnaden utformades i samarbete med de ursprungliga arkitekterna. Vasamuseet förvaltas av Statens fastighetsverk.
