Etnografiska museet
Mänsklighetens mångfald
Etnografiska museet är öppet för besök.
Historia
Hela världen i ett enda hus. Etnografiska museets faluröda träfasad känns ursvensk, men bakom panelen döljer sig en modern stomme av betong och mängder av intryck. Förutom de flexibla lokalernas spännande utställningar, erbjuder museets servering dofter, kryddor och smaker från världens alla hörn.
Etnografiska museet, vackert beläget på Norra Djurgården i Stockholm, är en plats för alla med intresse för världen. Här finns föremål från planetens alla hörn, och utställningarna vill ge kunskap och perspektiv på vad det är att vara människa i vår föränderliga värld.
De etnografiska samlingarna flyttades hit på 1930-talet och inrymdes från början i det nedlagda Livregementets lokaler. På 1970-talet uppfyllde de ombyggda kasernerna inte längre verksamhetens behov. De ersattes därför av den nuvarande byggnaden, som ritades av arkitekterna Jan Gezelius och Gunnar Mattsson. Byggnaden invigdes 1980 och fick året därpå det prestigefyllda Kasper Salin-priset för god arkitektur.
Foto: Elisabet Hesseborn
Magasin för alla klimat
Museet har en fasad av faluröd träpanel och tre våningsplan. Magasinen där föremålen förvaras ligger under marknivå. De är utrustade med avancerad teknik för övervakning och reglering av luftfuktighet och temperatur. Det är nödvändigt eftersom samlingarna består av föremål och material från jordens alla klimatzoner.
Utställningsdelen, som upptar två plan i husets östra del, ger möjlighet till en flexibel rumsindelning efter behov. Den stora hallens takhöjd på det övre planet behövs för att kunna ställa ut höga föremål. I huset finns även ett allaktivitetsrum, ett studiegalleri, forskar- och tjänsterum, verkstäder, ateljéer och andra rum för personalen.
Tehus, totempåle och solceller
I den närliggande skogsbacken ligger tehuset, som har tillkommit för att bekräfta de goda relationerna mellan Japan och Sverige. Det är ritat speciellt för museets park av professor Masao Nakamura, arkitekt och Japans främste formgivare av tehus. Tehuset byggdes i Japan och monterades ned, för att sedan byggas upp på nytt i Sverige av japanska hantverkare. I parken finns också en spännande totempåle från Kanada.
Sedan 2011 finns en solcellsanläggning om 560 kvadratmeter på museets tak. Den minskar behovet av inköpt el med ungefär tio procent, och en skylt i entrén visar hur många kWh som produceras i varje ögonblick.
Läs mer om ett levande museum
Etnografiska museet är en del av vårt gemensamma kulturarv. Statens fastighetsverk tar hand om byggnaderna, men det är museets verksamhet som håller dem levande. Information om utställningar och aktiviteter finns på museets webbplats.
Japanska tehuset i museets trädgård Foto: Jenny Kjellgren Schönning