Södra Bankohuset
Sveriges ekonomiska hjärta
I Fokus
Historia
Södra Bankohuset i Gamla stan i Stockholm är troligen världens äldsta, i dag bevarade bankbyggnad. Den byggdes för Riksens Ständers bank, senare Sveriges riksbank, under mitten av 1670-talet. Från huset vid Järntorget styrdes svensk samhällsekonomi i över 200 år.
Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank. Den inrättades 1668 som Riksens Ständers bank och var resultatet av en finansiell kris där Riksbanken övertog rörelsen efter en bank kallad Palmstruchska låne- och växlingsbanken. Riksbanken blev en del i 1600-talets växande byråkrati och maktkoncentration. Den blev också en viktig institution för adeln som där kunde belåna tillgångar för att bygga sina adelspalats och leva ståndsmässigt i den nya huvudstaden.
Södra Bankohuset, 1690-tal ur Suecia Antiqua et Hodierna (Det dåtida och nutida Sverige). Foto: Kungliga biblioteket
En ansenlig Beurse på Järntorget
Järntorget har alltid varit en viktig plats i staden. I kvarteret Pluto, där Södra Bankohuset ligger, fanns tidigare det medeltida våghuset. Här vägdes och kontrollerades järn och andra metaller före export. Vågverksamheten hade flyttat till Södra stadsgraven och eftersom man behövde en samlingsplats för stadens handel beslöt Stockholms stad 1661 att "till stadens heder och nödtorfft byggia en ansenlig Beurse på Järntorget". Byggnaden skulle förutom börsen även inrymma bankverksamhet. Någon börs blev det dock aldrig. Riksbanken som till en början hyrde in sig i Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken bad 1674 staden att låta färdigställa huset för Riksens Ständers bank i stället. Den 11 februari 1680 flyttade banken in.
Gångbro mellan Södra och Norra Bankohuset. Foto: Åke E:son Lindman
Härav styrka och säkerhet
Riksbankens devis lyder Hinc Robur et Securitas – Härav styrka och säkerhet. Att förebygga risker har alltid varit en viktig fråga i en byggnad som hanterar mycket stora värden. Till exempel förvarades kopparmynt och silver i källarvalven. Banken hanterade också värdepapper, präglade mynt och tryckte sedlar. Risken för brand innebar att tillgången till vattens säkrades genom brunnar (på de två innergårdarna) men det innebar också plåtklädda dörrar, dörrkarmar av sten samt tegelgolv på vinden.
Risken för stöld innebar bland annat galler för fönsterna på de nedre våningarna och så småningom också bygget av en säker förbindelsegång mellan Södra Bankohuset och det senare tillkomna Norra Bankohuset. 1755 startade Riksbanken också Tumba pappersbruk för att sätta stopp för falska sedlar genom att tillverka papper som var svårt att kopiera.
Södra Bankohusets entréhall i välbevarad barockstil. Foto: Åke E:son Lindman
Devisen om styrka och säkerhet tar sig också uttryck i fasadernas stränga och formella karaktär. Funktionen som riksbanksbyggnad har motiverat tre av Sveriges främsta arkitekter på 1600- och 1700-talet: Nicodemus Tessin den äldre, Nicodemus Tessin den yngre samt Carl Hårleman att medverka till dess utformning. Huset uppfördes under en period av 50 år men upplevs ändå vara byggt i ett sammanhang.
Bankhus ritat av Tessin den äldre
De tre arkitekter som medverkade till Södra Bankohuset var samtliga hovintendenter under olika perioder. Nicodemus Tessin d ä (1615–81) ritade den äldsta delen mot Järntorget som började uppföras 1676. Det var ett nästan kvadratiskt hus med italienskinspirerad exteriör med port- och fönsteromfattningar i huggen sandsten och säteritak. Den enda förbindelsen mellan våningarna var en spiraltrappa. Huset stod färdigt 1680 och då flyttade banken in.
Södra Bankohusets innergård. Foto: Åke E:son Lindman
Tillbyggnad ritad av Tessin den yngre
På 1690-talet fick Nicodemus Tessin d.y. (1654–1728) i uppdrag att göra ett förslag till en tillbyggnad åt det håll där det gamla våghuset stod. Man ville främst ha bättre förbindelser mellan våningarna och större brandsäkerhet då man förvarade stora värden av sedlar, pantbrev och värdepapper. Tessins förslag bestod av två flyglar och en tvärbyggnad. Nu fick huset en innergård som dekorerades med pilastrar och kapitäl. Tillbyggnaden var färdig 1710.
Hårleman ritar tillbyggnad
Tjugo år senare hade banken brist på förvaringsutrymmen och en ny tillbyggnad diskuterades. Carl Hårleman (1700–53) fick uppdraget att rita tre våningar i tomtens östra del. Arbetet med tillbyggnaden påbörjades 1734. När man väl blivit klar med murarna i tre våningar bestämdes att tillbyggnaden skulle få ytterligare två våningar och en vindsvåning. På så sätt blev den nya byggnaden lika hög som den äldre och fick en likartad fasad.
Norra Bankohuset tillkommer
1772 köpte banken det Alardiska huset på norra sidan av Norra Bankogränd. Huset revs och istället uppfördes en tvåvåningsbyggnad efter ritningar av överintendenten Carl Johan Cronstedt, som var en av bankofullmäktiges ledamöter. Huset kallades Norra Bankohuset och omfattade efter en tillbyggnad 1816–19 hela kvarteret. Då gjordes också förbindelsegången på andra våningen som förenar byggnaderna.
Bankofullmäktige i Sessionssalen 1906.
Dörröverstycke i Sessionssalen med Riksbankens symbol, ett ymnighetshorn. Foto: Sofi Sykfont
Riksbankens hjärta
Södra Bankohusets mest framträdande rum var bankens hjärta - den så kallade Sessionsalen - där bankofullmäktige höll sina möten. Salen ligger i en av huvudvåningarna i den äldsta delen och vetter ut mot Järntorget. Den har från början troligen haft ett bemålat trätak och gröna ”skogstapeter” på väggarna. Under 1700-talet moderniserades Sessionsalen med snickerier och en målad tapet med dekorativa girlanger i gult och guld. Över entredörren till salen håller Fru Fortuna ett ymnighetshorn som symbol för Riksbanken. De övriga dörröverstyckena har symboler för landets välstånd – vetenskapen, konsten, jordbruket och krigsmakten.
Banken kvar till 1905
Bankohusen har i stort sett alltid haft staten som hyresgäst. Sveriges riksbank fanns kvar i båda husen fram till 1905 då de flyttade till en ny byggnad vid Riksdagshuset. Man fortsatte dock att hålla möten i Sessionsalen ibland. Sedan 1905 har bland andra Televerket, Medelhavsmuseet, Vattendomstolen, Generaltullstyrelsen, Stockholms lotsar och Stockholm Environment Institute haft sina lokaler i Södra Bankohuset. 1994–2017 hade Statens fastighetsverk (SFV) sitt huvudkontor i byggnaden, som är byggnadsminnesmärke sedan 1935.
Uppmätningsritning av fasad mot Norra Bankogränd, 1780-tal. Foto: Riksarkivet
Grundproblem genom alla tider
Södra Bankohuset ligger i Gamla stan i Stockholm och vilar på utfylld mark, liksom ett flertal hus i Gamla stan. Byggnaden har haft sättningsproblem under mycket lång tid. Redan på 1730-talet omnämns sättningsskador och den tredje utbyggnadsetappen kom delvis till för att stötta mittbyggnaden.
Under 2003–2005 gjordes en grundförstärkning och Södra Bankohuset renoverades samtidigt. Grunden förstärktes med pålar som fördes ner till fastmark på utlöparen från Brunkebergsåsen. Ombyggnaden av huset utfördes mycket varsamt och innebar en försiktig modernisering av ventilation och elinstallationer.
