Oxenstiernska palatset
Rikskanslerns dröm
Historia
Oxenstiernska palatset har fått sitt namn efter rikskanslern Axel Oxenstierna. Han var en av Sveriges mäktigaste och högst ansedda statsmän i Sverige på 1600-talet. Han lät uppföra ett palats på stadens mest prominenta tomt – granne med slottet Tre kronor.
Oxenstierna anlitade Jean de la Vallées som arkitekt och byggnaden stod klar på 1650-talet. Familjen Oxenstierna bodde aldrig i sitt palats. Axel Oxenstierna avled året efter att huset började byggas och sonen dog två år därefter. Bygget avstannade och palatset färdigställdes aldrig efter originalritningarna.
I slutet av 1600-talet flyttade den nybildade Riksbanken in i huset. Sedan dess har Oxenstiernska palatset huvudsakligen rymt olika statliga administrationer, bland annat finansdepartementet.
Palatset är välbevarat och ett värdefullt exempel på betydande svensk byggnadskonst. Gatufasaden är i princip oförändrad sedan uppförandet. Putsen har kvar sin röda originalkulör och sockelvåning, fönsteromfattningar och ornament av fint huggen sandsten är intakta. Endast de ursprungliga höga taken har ersatts av ett flackare. Fasaden har ett karaktäristiskt utseende med en låg mellanvåning (mezzanin) på varannan våning.
Invändigt är byggnaden välbevarad med i stort sett ursprunglig planlösning och många äldre byggnadsdetaljer, som 1600-talsdörrarna med dekorativa gångjärn.
Att just det här huset blivit så välbevarat har säkerligen sin förklaring i att det under alla århundraden ägts av staten och att det har det prestigefulla läget alldeles invid det kungliga slottet.
Foto: Alexandru Babos
Ett av de la Vallées främsta verk
Oxenstiernska palatset räknas som ett av den kungliga arkitekten Jean de la Vallées främsta verk, trots att det aldrig blev fullbordat enligt den ursprungliga planen. Det är Stockholms första palats som uppfördes i romersk manierism.
Det var länge en grundläggande strävan inom byggnadskonsten att skapa symmetri. Oxenstiernska palatset ligger på en tomt som inte är helt vinkelrät i förhållande till gränden Trångsund, som förbinder Storkyrkan med Stortorget. De la Vallée använde därför skenperspektiv för att förvilla ögat att uppleva palatset mer symmetriskt än vad det är. Port och fönsteröppningar är snett inskurna i fasaden.
Statligt byggnadsminne
1935 blev Oxenstiernska palatset statligt byggnadsminne. En upprustning av lokalerna genomfördes 1993-94. Vindsvåningen renoverades, huset fick nya installationer och efter en mindre ombyggnad även nya toaletter. Genom att gamla, igenmurade öppningar öppnades upp på nytt kopplades Oxenstiernska palatset och Beijerska huset samman i flera våningar. 2013 renoverades fasaden och efter färgundersökningar fick putsen en ljusare kulör.
Kontorsrum med takmålning. Foto: Nina Broberg