Glimmingehus
Riddarfest och dödsfällor
I nordöstra Skånes öppna landskap ligger Glimmingehus, en imponerande medeltida borg i fem våningar och ett populärt besöksmål. Byggd under slutet av 1400-talet har borgen stått emot tidens tand och lockar många besökare. Glimmingehus förvaltas i dag av Statens fastighetsverk, men det är Riksantikvarieämbetet som driver verksamheten med museum, butik och café på sommaren. 2024 var det 100 år sedan den över 500 år gamla borgen donerades till staten.
Glimmingehus är öppet för besök.
Historia
I skånsk våtmark, en halvmil från havet och Skillinge, lät det danska riksrådet Jens Holgersen Ulfstand 1499 bygga ett femvåningshus av sten – Glimmingehus. Ofantligt rik och mäktig utvecklade han här ett slags privat hovliv.
Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Pia Lyckeberg Ståhle
Glimmingehus är ett så kallat fast hus, där viktiga funktioner som försvar, representation, bostäder och kök var samlade under samma tak. Borgen är utsmyckad av den tyske bildhuggaren Adam van Düren, som bland annat högg den unika vildmanstatyn som du kan läsa mer om lite längre ner.
När Jens Holgersen Ulfstand lät bygga Glimmingehus var Skåne fortfarande danskt och sådana högresta ”hus” redan då egentligen omoderna. Troligen ville han befästa sin makt genom att använda riddartidens former. Byggnaden var dessutom fylld av nymodigheter, till exempel ett varmluftssystem för uppvärmningen. Vi kan också se många kluriga uppfinningar för att försvara huset: dödsfällor, blindgångar och kanaler för kokande tjära att möta fienden med. Placeringen i öppna och svårforcerade marker var förstås också strategisk – fienden skulle synas på långt håll.
På plats i historien – podd om Glimmingehus
I avsnitt 4 beger sig På plats i historien till Nordens bäst bevarade medeltidsborg – Glimmingehus.
Att borgen finns kvar än idag kan vi kanske tacka dansken för, men också tillfälligheter. Tillsammans med Jan Olofsson, enhetschef på Glimmingehus, vandrar vi genom dödsfällor och festsalar – och stannar inför borgens mest mytomspunna väktare: stenstatyn Vildmannnen. För vad kan egentligen hända om man inte visar honom den respekt han kräver?
Omodernt efter bara några år
De flesta historiska spår visar att borgen bara tjänade sitt ändamål ett par generationer. Så här ville den skånska adeln inte längre bo. Redan under 1500-talet började Glimmingehus användas som sädesmagasin.
Under skånska kriget under 1600-talet var svenskarna rädda för att huset skulle bli ett danskt fäste. Karl XI beordrade rivning, men manskapet gick bet på att demolera de två meter tjocka murarna och huset fick stå kvar som magasin genom seklerna.
Jens Holgersen Ulfstand – dåtida Danmarks mäktigaste man
Upphovsmannen till Glimmingehus var Jens Holgersen Ufstand, riddare och en av det dåtida Danmarks mäktigaste män. Jens föddes troligen på 1450-talet och var son till väpnaren Holger Hindriksen på huvudgården Glimminge. På 1480-talet var Jens länsman på den närliggande riksborgen Gladsax, och 1486 fick han samma titel på den mäktiga borgen Lindholmen vid Börringesjön, som då var ett av Skånes viktigaste län. År 1487 blev Jens länsherre över Gotland, och året efter gifte han sig med Margareta Arvidsdotter Trolle, dotter till Nordens rikaste privatperson, riksrådet Arvid Trolle. Det var inte ovanligt att man på detta vis skapade allianser och rikedomar över den dansk-svenska riksgränsen.
Margareta Arvidsdotter – den första borgfrun
Margareta Arvidsdotter var den första borgfrun på det Glimmingehus Jens Holgersern Ulfstand lät bygga. Hon tillhörde släkten Trolle som var en av de rikaste och mäktigaste i Norden på den tiden. När Margareta gifte sig med Jens fick hon ansvar för stora delar av hushållet. I dag vet man inte så mycket om henne.
Den ornerade Frustugan
På den här tiden var det vanligt med en manlig och kvinnlig del i finare bostäder. Frustugan, som är Glimmingehus mest dekorerade rum, är lite av en gåta men tros ha varit borgfrun Margaretas rum. Rummet har även kallats för kyrkan på grund av alla kristna motiv i stentavlorna.
Margareta var mor till åtta av Jens nio barn, och av rummet att döma bör hon ha åtnjutit högt anseende, eftersom det är här de mest värdefulla stenskulpturerna finns tillsammans med en för tiden hög komfort.
Frustugan, som är Glimmingehus mest dekorerade rum, är lite av en gåta men tros ha varit borgfrun Margaretas rum. Foto: SFV/Elisabet Hesseborn
Portomfattningen i kalksten är en så kallad trepassbåge med huggen växtdekoration. Den kommer från Gotland och är troligen utförd på 1200-talet. Foto: SFV/Stefan Trolle Lindros
Adéle ”Nådan” Rosencrantz öppnar upp Glimmingehus
Under 1500-talets andra hälft övergår Glimmingehus i släkten Rosencrantz ägo genom giftermål. Kammarherrinnan Adéle Rosencrantz, även kallad Nådan (Ers nåd), var den sista borgfrun som bodde på Glimmingehus. På 1920-talet donerades borgen till staten och då började dess välkända status som turistmål. Men redan under Nådans tid öppnades borgen upp, och hon håller själv i visningar för skolklasser, akademiker från Lund och även kungligheter.
Glöm inte att hälsa på Vildmannen om du besöker Glimmingehus! Foto: SFV/Stefan Trolle Lindros
Tradition att hälsa på Vildmanstatyn
Vildmannen, som är ett av de mest välkända inslagen på Glimmingehus, är en stenskulptur huggen i kalksten av stenkonstnären Adam van Düren, som också var husets arkitekt och stenmästare. Från början stod skulpturen möjligen utanför ingången till borgen för att för cirka hundra år sedan flyttas in i borgen, närmare bestämt till övre förstugan där den står nu. Adéle Rosencrantz, var väldigt noga med att alla som kom in i borgen skulle hälsa på Vildmannen. Att inte göra det kunde innebära olycka.
På medeltiden var myten om vildmannen populär. Han var en symbol för naturmänniskan som levde i harmoni med naturen. Men vildmannens symbolik är dubbelbottnad. Han anses inte bara representera det idylliska utan också det vilda och primitiva. Glimmingehus vildman är en naken man med skägg och hår som i sin ena hand håller vad som ska föreställa en levande hare som han har fångat. Haren var en vanlig symbol för ohämmad sexualitet, men också för gudfruktighet. I sin andra hand håller han en klubba som ser ut som ett träd med uppryckta rötter.
Nils Holgersson kommer till Glimmingehus
Det var fortfarande sädesmagasin när Selma Lagerlöf under 1800-talets sista år lät Nils Holgersson rädda säden från den då största fienden –råttorna. Användningen var skonsam mot huset, men många röster höjdes för att ge byggnaden en värdigare användning. Bidrog Nils Holgerssons stora popularitet? Glimmingehus övertogs i alla fall av staten 1924 som i nationalromantikens anda restaurerade Glimmingehus till ett ”nationalmonument” med museum, kafé och vandrarhem.
Paradoxalt nog är det glömskan och ett liv vid sidan om samtidens behov som räddat Glimmingehus och så många andra gamla kulturmiljöers ursprunglighet. I dag visar Riksantikvarieämbetet delar av den gamla byggnaden. Glimmingehus förvaltas sedan januari 2015 av Statens fastighetsverk.
Glimmingehus - en privatborg från medeltidens slut.
Den digitala borgen
Glimmingehus är utrustat med digitalguider som kan lånas på Ipad i butiken. För den som inte har möjlighet att besöka Glimmingehus på plats går det att få en upplevelse av borgen via en detaljerad en detaljerad 3D-modell på Riksantikvarieämbetets Glimmingehus-sajt. Riksantikvarieämbetet erbjuder dessutom innehållsrika kunskapsfilmer på sin Youtube-kanal.
Café på borggården
På Glimmingehus finns ett café som är beläget i den vackra Västra längan som är en 1700-talsbyggnad belägen på borggården. Det är endast öppet sommartid, och från uteserveringen ges en oslagbar utsikt ut mot borgen. Går du in i cafébyggnaden befinner du dig i de rum som Adéle ”Nådan” Rosencrantz kallade sitt hem.
För den som inte vill ta del av caféets utbud, går det bra att äta medhavd mat och fika på borgområdet. Bredvid bygghyttan, där hantverkarna arbetade med den stora mängden material som skulle utgöra Glimmingehus, finns uteplats med bord och bänkar. Runt vallgraven finns det även gott om gräsytor att sitta på.
