Tuna kungsgård
Tuna kungsgård vid sjön Roxen är ett jordbruk som drivs av en arrendator. Arrendatorsbostaden är ett timmerhus från senare delen av 1800-talet. I ”Lilla stenhuset” från 1600-talet finns takmålningar från den tiden. Tuna blev statligt byggnadsminne 1935.
Tuna kungsgård är öppet för besök.
Historia
Tuna är en gård med anor från medeltiden. Den har genom historien fungerat både som kungsgård åt Gustav Vasa och översteboställe åt Östgöta kavalleriregemente. De äldsta byggnaderna på Tuna är från tiden som översteboställe.
Tuna ligger vid stranden av sjön Roxen. Det nämns tidigast 1288 då Magnus Ladulås skänkte gården till riddaren och lagmannen Knut Mattiasson. Godset innehades av flera frälsesläkter fram till 1490-talet då det köptes av Sten Sture d ä. Genom att hävda sin arvsrätt efter Sten Sture kom Gustav Vasa på 1520-talet över godset, som därefter vid mitten av århundradet inrättades till kungsgård och blev säte för fogdar.
1602 skänktes Tuna av hertig Karl till hovmarskalk Otto Helmer von Mörner men 1681drogs godset in till kronan och anslogs till översteboställe vid Östgöta kavalleri. Tuna förblev översteboställe till en bit in på 1800-talet.
Takmålningar från 1600-talet
Kungsgården ligger på den flacka lerslätten vid sjön och tidigare var kullen med huvudgårdens byggnader omgiven av vatten. Gården har haft byggnader på alla fyra sidorna, men det äldsta huset, det sk Kungshuset från 1550, är nu borta. "Stora stenhuset" i söder uppfördes på 1650-talet men byggdes om grundligt efter 1753. "Lilla stenhuset" i norr byggdes 1648-52.
I Lilla stenhuset finns takmålningar från 1600-talet men i övrigt präglas byggnaden mycket av den ombyggnad som genomfördes 1926.
Den nuvarande arrendatorsbostaden väster om huvudgården är ett timmerhus från 1800-talets senare del. Under 2006 fick arrendatorsbostaden ny färgsättning som den troligen hade ursprungligen. Vid stranden norr om arrendatorsbostaden finns rester av en trolig medeltida hamnanläggning.
