Eketorps borg

Eketorp I. Så kallar vi idag det första byggnadsskedet, 300–400 e Kr. Vid den tiden fungerade borgen som en tillflyktsort för bygdens befolkning. Ursprungligen hade borgen en diameter av 57 meter med ett 20-tal radiellt placerade hus med öppna gavlar mot ett centralt torg. Brunnen mitt på gården, uppmärksammades av Linné på hans Öländska resa, den 8 juni 1741. Den har funnits där sedan borgens äldsta period och ger fortfarande vatten. Den senare bebyggelsen vid platsen gjorde att de tidiga stadierna av Eketorp I skadades i tämligen hög utsträckning. För redan under 400-talet ändrade bebyggelsen karaktär och kom att hysa en bofast befolkning (Eketorp II).

Eketorp II och III

Eketorp II fungerade som en befäst bondby med både bostadshus, fähus och förråd. Från denna period har man bland annat hittat smycken och vapen. Bosättningen övergavs på 700-talet men återuppbyggdes 300 år senare, som en stor borg med två ringmurar (Eketorp III). De som levde här försörjde sig huvudsakligen på handel och hantverk och tycks ha varit relativt välbärgade. Arkeologerna fann bland annat ett förhållandevis stort antal smycken, redskap, utrustning för hästar och vapen från denna tid. Till området mellan den inre och yttre muren lokaliserades den eldfarliga verksamheten, bland annat smedjorna.