Visbys kyrkoruiner
Hansastadens helgade historia
Historia
Under medeltiden var Visby en rik och mäktig hansestad och är idag en av de bäst bevarade medeltida städerna i Skandinavien. Få byggnader berättar historien om Gotland lika väl som Visbys kyrkoruiner.
S:t Lars kyrkoruin. Foto: Anders Glassel
Drottens kyrkoruin. Foto: Mia Fernlund
S:t Lars och Drotten
S:t Lars och Drottens kyrkoruiner kallas ibland för Systerkyrkorna efter en sägen som berättar att kyrkorna byggdes av två systrar som inte kunde hålla sams, och därmed inte klarade av att gå i samma kyrka.
S:t Lars kyrka byggdes på 1200-talet och dess form skiljer sig från andra Visbykyrkor från samma tid. De andra kyrkorna är byggda i en stil som liknar dåtidens tyska kyrkor men i S:t Lars ser man tydliga drag av det ortodoxa eller bysantinska kyrkorummet. Ruinen har smala trappor och gångar i väggarna där man kunde förflytta sig runt hela kyrkan.
På samma tomt som S:t Lars men på andra sidan gatan ligger Drotten, den tyska församlingens kyrka som byggdes ungefär samtidigt. Drotten var först döpt till S:t Trinitatis (Trefaldighetskyrkan) men kallades sedan Drotten efter det gammalnordiska namnet för ägare till träl eller Herren Gud.
Vid ruinen står en skulptur föreställande Christopher Polhem.
S:t Clemens kyrka. Foto: SFV
S:t Olofs kyrkoruin. Foto: Anders Glassel
S:t Clemens
Denna kyrka har haft flera föregångare. Den äldsta, en romansk kyrka, byggdes på 1100-talet. Den nuvarande kyrkan byggdes i mitten av 1200-talet. Kyrkan är typisk för den kyrkostil som utvecklades i Visby under denna tid där enkelhet och sparsam dekor var utmärkande.
De tidigaste gravstenarna i S:t Clemens kyrka är från 1100-talet. Stenarnas inskriptioner är gutniska. Efter reformationen övergavs kyrkan. Den användes sedan som stall, uthus och stenbrott.
S:t Olof
S:t Olofs kyrka byggdes i början av 1200-talet och var på sin tid en av Visbys största och mest påkostade kyrkor. Kyrkan är uppkallad efter den norske helgonkungen Olof Haraldsson som dödades i slaget vid Stiklastad år 1030. S:t Olof anses ha bidragit till Gotlands kristnande och hans bild finns i många gotländska kyrkor.
Efter medeltidens slut revs kyrkans murar och stenarna användes till byggnader i Visby.
S:t Hans kyrkoruin. Foto: Mia Fernlund
S:t Per och S:t Hans
Dessa två kyrkor utgjorde tillsammans en gång Visbys största kyrka. S:t Per och S:t Hans kyrkor byggdes i södra delen av det gamla Visby. Den äldsta S:t Perskyrkan uppfördes i mitten av 1100-talet. I början av 1200-talet byggdes en ny kyrka – S:t Hans – norr om S:t Per som hade blivit för liten. De två kyrkorna hade en gemensam vägg och var delvis hopbyggda. Det var en ovanlig lösning.
I S:t Hans kyrka har man hittat runstenar och ett stycke av hednisk bildsten. Troligen ligger kyrkan på en gammal kultplats.
S:t Nicolais kyrkoruin. Foto: Mia Fernlund
Helge Ands kyrkoruin. Foto: Mia Fernlund
S:t Nicolai
S:t Nicolai kyrka byggdes omkring år 1230 av dominikanorden. Deras orden var en tiggarorden. Här grundade de sitt första konvent, som ett fäste för missionen kring Östersjön. De övertog ett kyrkobygge som sedan byggdes om till ett stort treskeppigt kyrkorum.
År 1525 anföll lybeckarna Visby. Dominikanernas konvent härjades svårt – klosterbyggnaderna brändes och revs bort.
Helge And
Det åttasidiga kyrkorummet – oktogonen – Helge Ands kyrka saknar motsvarighet i Sverige. Den praktfulla övervåningen är öppen mot koret. Sådana kyrkor förekom i palats och borgar under äldre medeltid i Karl den Stores Europa. Kyrkan är byggd omkring år 1200. En teori säger att den uppfördes av biskop Albert av Riga som samlingsplats för pilgrimer och korsfarare på väg till Livland.
Namnet Helge And kommer från det Helgeandshus som låg söder om kyrkan. Helgeandshus var en inrättning för åldringar, fattiga och sjuka.
