Västra Häst­holmens fästning

På 1680-talet byggdes en ny örlogsstad i Blekinge skärgård, Karlskrona. Man hade bestämt sig för att flytta hit Sveriges huvudbas för flottan. Sverige var en stormakt och Blekinge skärgård låg nära de svenska besittningarna på andra sidan Östersjön. Den nya staden Karlskrona anlades år 1680 och redan i de allra första utkasten till staden nämns Västra Hästholmen.

Öarna i Karlskrona skärgård fungerade inte som tillräckligt skydd av den nya Örlogsbasen. Fientliga fartyg skulle kunna ta sig in mellan öarna. Det största sundet, mellan Aspö och Sturkö, säkrade man med kastellet Drottningskär och en skans på Kungsholmen. Mindre inlopp spärrade man med stenfyllning, så kallade försänkningar och öppna batteriställningar. Vid mitten av 1800-talet utvecklades krigsfartygen. De byggdes med pansarskrov och drevs av ångkraft. De kunde lättare ta sig fram i trånga farvatten och örlogsbasens yttre försvarssköld behövde därför förstärkas med permanenta försvarsverk, fort, batterier och stenfyllningar.

Ett av de inlopp som behövde förstärkas var det mellan Västra Hästholmen och Almö udde. På Västra Hästholmen fanns sedan tidigare öppna batteriställningar som nu inte längre dög som försvar. År 1862 började man bygga fästningen och år 1879 stod den klar. Fästningen rymde då en 150 man stor besättning i beredskapskrig och 200 i krig.

Inloppet utanför hade fyllts igen med skrot, endast en liten lucka för kontrollerad trafik var öppen.

Under perioden 1880-1905 byggdes fästningen ut. Parallellt med holmens norra och västra strandlinje lades en vågbrytare, ett så kallat krubbverk. Krubbverkets uppgift var i första hand att förhindra landstigning. Söder om fästningen sprängdes en kanal som delade holmen i två delar, kanalen var en del av fästningens skydd.

Fästningen skulle med sitt grövre artilleri bekämpa fientliga fartyg på distans. Med det klenare artilleriet skulle försänkningarna och minlinjerna skyddas. Fästningen var också rustad att möta anstormande trupper.

En arbetsplats

Inne i kärnanläggningen fanns vid 1900-talets början logement för total 248 man. För officerare fanns ytterligare fem rum. Här fanns också lokaler för bataljonsexpedition, telefonväxel, signalrum, skjutbordsrum, kommandoplats, syft- och tändstation, ammunitionsförråd, proviantförråd, kök, sjukrum, operationsrum, arrest, maskin-, pump-, och pannrum, olje- och materialförråd samt klosetter för officerare och avträde för manskapet.

Fästningen var en del av Sveriges försvar till slutet av 1950-talet. Fram till 1980 användes fästningen som förråd av försvaret. Inne i kärnanläggning ser man idag spår av människor tidvis faktiskt har bott här. Köksutrustning och tvättställ finns kvar.

Västra Hästholmens fästning är inte heller idag öppen för allmänheten.