Västerås slott
Västerås slott, med anor från medeltiden, har varit centrum för många viktiga händelser i svensk historia. Belägringar, uppror och riksavgörande möten. Idag står slottet som ett levade historiskt dokument där landshövdingens residens samsas med musikutbildning och matgäster.
Västerås slott är öppet för besök.
Historia
Besök ett av Gustav Vasas favoritslott, där hans son Erik XIV senare satt fängslad. I Västerås samlades Bergslagens rikedomar från gruvor och hyttor för vidare transport. Och här hölls de berömda riksdagarna som gjorde Sverige protestantiskt och till arvrike.
Gruvor i Bergsslagen och de viktiga borgarna vid Mälaren ur Olaus Magnus "Historia om de Nordiska folken" från 1555
Foto: SFV
Västerås slott har anor från 1200-talet då Västerås, äldre Västra Aros, växte fram som en av Sveriges viktigaste handelsplatser. Läget vid Svartåns utlopp i Mälaren gjorde platsen till medeltidens centrala utskeppningshamn för metaller från Bergslagen. Uppe på en höjd uppfördes ett starkt fäste som skydd och residens för kungens fogde. Från detta strategiska läge kunde kungen kontrollera och beskatta handeln – en nyckel till rikets ekonomi och politiska kontroll.
Grunden i anläggningen var ett kraftigt kärntorn i fyra våningar varav den översta en skyttevåning. Tornet finns fortfarande kvar i nordöstra hörnet av slottet där dess grova gråsten kan anas i muren. Tornet omgavs av en träpalissad som så småningom ersattes av en ringmur i tegel och sten. Längs murens insida uppfördes byggnader som tillsammans skapade en sluten kvadrat kring en borggård – en struktur som än idag är tydlig i slottets form. Borgens ursprungliga entré placerades i väster väl skyddad från vattenvägen.
Engelbrekt av Carl Gustaf Qvarnströms ur Svenska Familj-journalen 1865
Belägring och blodiga strider
Västerås var under medeltiden inblandat i flera blodiga strider och slottet byggdes därför ut och förstärktes i omgångar. Under 1400-talet blev Västerås slott en central plats i kampen mot det danska unionsväldet och fogdeförtrycket. År 1434 erövrades slottet av Engelbrekt Engelbrektsson under det stora upproret mot kung Erik av Pommern. Upproret riktade sig mot de hårt beskattande och ofta brutala fogdarna. Västerås slott var det första viktiga riksfäste som föll och slottsfogden Jösse Eriksson, som blivit symbol för förtrycket, avsattes. Händelsen markerade början på ett landsomfattande uppror som kom att förändra maktförhållandena i Sverige.
1522 intog Gustav Vasa slottet efter en lång belägring i samband med frigörelsen från Kalmarunionen. Västerås slott blev en av flera viktiga borgar i Gustav Vasas uppbyggnad av den nya nationalstaten.
”Biskoparnas slott och fästen skola givas i konungens hand, och så mycket av biskoparnas ränta och skatt... som konungen tycker skäligt vara.”
Plansch från 1800-talet föreställande Västerås recess 1527, Kungliga biblioteket
Viktiga riksdagar – brytpunkt och blodsband
Gustav Vasa bodde ofta på slottet och i staden hölls flera avgörande riksdagar där riksdagen i juni 1527 räknas som en av de mest betydelsefulla händelserna i svensk historia - reformationen. Vid detta möte beslutade Gustav Vasa att bryta med den katolska kyrkan i Rom och Guds ord skulle, som man uttryckte det, ”renliga predikat varda”. I samband med reformationen drogs kyrkans egendomar in till kronan och kungamakten stärktes kraftigt. Beslutet var både religiöst och politiskt – det gav kungen kontroll över kyrkans rikedomar och administration. Själva mötet hölls i stadens dominikanerkloster, beläget på Munkholmen vid Svartån öster om slottet. Västerås slott fungerade som kungens residens och här hölls även de stora gästabuden i samband med riksdagen.
Vid riksmötet 1544 i Västerås beslutades att Sverige, på Gustav Vasas initiativ, skulle bli ett arvkungarike. Då utsågs den unge prins Erik (senare Erik XIV) till tronföljare. Mötet hölls utomhus på ängen väster om slottet (idag Stallhagen) medan de efterföljande festligheterna ägde rum inne i slottet.
Renässansslottet – prakt och makt
När Gustav Vasa övertog slottet 1522 var det i dåligt skick och behövde omfattande reparationer. Inför festligheterna på 1544 passade Gustav Vasa därför på att påbörja en av de största ombyggnaderna i slottets historia. Material från de upplösta klostren användes i stor utsträckning, vilket visar hur reformationen 1527 också satt spår i slottets fysiska gestalt.
Resultatet blev en fyrlängad borg anpassad för kungligt boende och representation. Slottets längor byggdes om och höjdes, fasaden avfärgades i rött och fick dekorativa blinderingar. Huvuddentrén till borgen flyttades från västra till östra längan där den ligger än idag. I östra längan lät Gustav Vasa också inreda en ny kungsvåning.
Under Johan III:s tid fortsatte ombyggnaden. Då tillkom större fönster och nya representativa rum, bland annat Rikssalen i norra längan. Rummet användes för kungliga ceremonier, möten och festligheter. Slottet blev nu ett praktfullt renässansslott med mer enhetlige höjd, dekorativa gavlar och tornspiror.
Rikt utformade gavelrösten, frontoner, placerade på varje av de fyra fasaderna illustrerade i Erik Dahlbergs verk ”Suecia Antiqua et Hodierna”. Kungliga biblioteket
Nya behov - från kunglig borg till länsrepresentation
1634 års länsreform skapade en modern, centraliserad statsförvaltning där landet delades in i län. För att representera staten ute i regionerna tillsattes landshövdingar. I Västerås uppfördes en separat bostad för landshövdingen utanför slottet där också trädgårdar och ekonomibyggnader placerades. Då kungens närvaro i länet inte längre var lika nödvändig förföll slottet och delar av anläggningen började användas som spannmålsmagasin. Mot slutet av seklet genomfördes dock en större ombyggnad under ledning av arkitekten Mathias Spieler. Då placerades fyra låga tornhuvar i klassicistisk barock på taknockens hörn. Efter renoveringen var slottsbyggnaden vitmenad och det spånklädda taket rödtjärat. Det tidigare taket ersattes av ett säteritak.
Del av landshövdingevåningen klar efter branden. Foto: Jenny Kjellgren Schönning
Branden på Västerås slott 1736
Den 23 maj 1736 drabbades Västerås slott av en förödande brand som i stort sett lade hela anläggningen i ruiner. Branden startade i landshövdingens hus av trä men spred sig snabbt till slottet. Där förstörde elden tak, bjälklag och all äldre inredning från Vasatiden. Återuppbyggnaden under arkitekten Carl Hårleman på 1740-talet blev därför mycket genomgripande. Fasaderna gavs en tydlig klassicistisk indelning och en ny färg - gult. De medeltida murarna byggdes på och fick nya våningsplan. Högst upp inreddes en ny landshövdingevåning och lokaler för länsstyrelsen.
"Gud nåde mig fattig fånge, som skall sitta på Westerås Slott. Emellan fyra murar – ni skall tro det är ej godt. I October månad till fängelset jag förs, Der sorgen mig tär och blodet i mig rörs. När jag der hafwer legat i möda och sorg, Då will jag allting lemna till Gud, som är min borg."
, Uppsala universitetsbibliotek
Erik den XIV 1565 av Domenicus ver Wildt, Nationalmuseum
Slottet som fängelse
I slottet inrymdes under 1700-talet, förutom spannmålsmagasin, flera praktiska funktioner – bland annat ett länsfängelse i bottenvåningen. Att låta fängsla människor på slottet var dock inget nytt; i det gamla kärntornet finns ännu den medeltida fängelsehålan kvar.
Slottets mest kända fånge var Erik XIV (som blev arvprins vid riksdagen 1544). Han satt isolerad 1573–1574 efter att ha avsatts av sina bröder. I oktober 1574 fördes han till Örbyhus slott i Uppland, där han dog tre år senare. Han återfördes till Västerås och är begravd i domkyrkan.
I början av 1800-talet satt en av Sveriges mest kända brottslingar, Lars Molin, även kallad Lasse-Maja, i länsfängelset. En annan var stortjuven Lilja, som trots kraftiga lås lyckades rymma med länsstyrelsens kassa under armen. Båda avtjänade senare straffarbete på Carlstens fästning. Diskussioner om de hårda förhållandena i fängelsevården ledde till att ett nytt länsfängelse byggdes på mark som tillhört slottet, färdigt 1857.
"Slottet, en hög och stor fyrkantig byggnad, ligger vid en sida af staden på en höjd, och njuter en lång utsikt åt Mälaren. Nedanför är slotts trädgården, mera högtidlig än vacker genom fina alléer; och något stycke därifrån är den så kallade Kungs trädgården, som tyckes väl underhållen."
, "Resa från Stockholm genom Västerås till Nora"
Del av karta - Westerås ur Chartor öfwer Swea Rikes landshöfdingedömen och städer: författade och allerunderdånigst lemnade år 1801 af Carl P. Hagström. Uppsala universitetsbibliotek
Slottsträdgårdar och kungliga marker
Området vid åmynningen kan ha haft betydelse under mycket lång tid. Kanske samlades västmanlänningarna här redan under hednatid. Ännu på medeltiden låg Mälarens nivå ca 3 m högre än idag och borgen som växte fram hade nära kontakt med Mälaren. Öppen mark avsattes runtom som ett strategiskt skydd för att hindra bebyggelse som kunde försvåra försvaret. En vallgrav och branta sluttningar förstärkte skyddet.
Slottsområdet har därefter förändrats kraftigt. Gustav Vasa anlade en separat kungsträdgård med fiskdammar och odlingar på mark beslagtagen från dominikanerklostret öster om slottet (Munkholmen). Dagens Vasapark är en rest av denna trädgård. Söder om slottet uppfördes på 1600-talet ett hus åt landshövdingen med tillhörande trädgård för försörjning. Efter branden 1736 anlades i stället en barockpark åt söder mot Mälaren med grusgångar, trädrader och planteringar efter Carl Hårlemans ritningar.
Idag är både Mälaren och parkens rester avskurna från slottet av järnvägen och västra ringvägen. På slottets marker har statliga verksamheter etablerats under 1800- och 1900-talen, så som fängelse, landsstatshus och länsstyrelsens kontor.
Västerås slott södra fasaden i början av 1900-talet. Västmanlands läns museum
Foto: Barabild/Linus Flodin Wilhelm
Erik Hahr, Västmanlands läns museum
Rikssalen och slottsarkitekten Erik Hahr
Rikssalen vid slottet har genomgått flera förändringar över tid. Efter perioder då rummet bland annat användes som magasin, kom en avgörande omgestaltning att ske under 1920-talets restaurering, ledd av Västerås stadsarkitekt Erik Hahr. På uppdrag av landshövdingen och i linje med tidens restaureringsideal återskapade Hahr rikssalen som ett monumentalt rum i nationalromantisk stil, med tydlig inspiration från vasatidens arkitektur.
Ombyggnaden omfattade inte bara rikssalen utan även angränsande delar såsom trapphus och landshövdingerum. Den nya anläggningen utformades som en sammanhållen helhet med material och detaljer som knöt an till äldre hantverkstraditioner, samtidigt som moderna konstruktionstekniker användes.
Under 1930-talet togs sig Erik Hahr även an slottets fasader. Tegelmurarna slammades och färgades då röda - den färg de haft 1500-talet.
Landshövdingens kabinett. Foto: Åke E:son Lindman
Hahr samarbetade med dekormålaren Filip Månsson, som utförde vägg- och takmålningar inspirerade av renässans, barock och 1700-talets inredningsmåleri. För de nyrestaurerade rummet specialritade Erik Hahr även möbler och lös inredning.
Restaureringen är ett tydligt exempel på det tidiga 1900-talets syn på byggnadsvård, där historisk autenticitet, materialkännedom och pedagogiska värden betonades.
Rikssalen kom att symbolisera det regionala självstyret och återfick sin roll som ett representativt maktens rum. Paralleller finns till andra vasaborgar såsom Örebro och Uppsala, vars rikssalar genomgick en liknande behandling under samma period.
Än i dag används rikssalen på Västerås slott som länets främsta ceremonisal för representation, möten och högtider. En direkt fortsättning på dess historiska funktion.
Arbete med golvet i Rikssalen, Västmanlands läns museum
Slottet idag
1961 flyttade Länsstyrelsen till ett nybyggt landsstathus och slottet renoverades 1965-66 under ledning av arkitekt Nils Tesch. Bland annat inreddes utställningslokaler för länsmuseet som fram till 2010 satt i slottet.
Västerås slott står kvar som ett levande historiskt dokument – varje ombyggnad och förändring berättar något om sin tid.
Idag rymmer byggnaden utbildning, representation och publika verksamheter - såsom cafe och festverksamhet, landshövdingens residens och Mälardalens högskolas Kammarmusikutbildning.
Spännande fynd vid renovering av Västerås slott
2016 bytte Statens fastighetsverk rören till vatten och avlopp. Under arbetet med att gräva upp slottsgården gjorde arkeologer spännande fynd. Här är ett filmklipp från SVT.
