Landsberga gård
Landsberga gård är idag ett aktivt jordbruk och ett populärt besöksmål. Gårdens historia tar sin början redan i slutet av järnåldern, men området har med största sannolikhet varit boplats och sjudit av liv långt tidigare än så.
Landsberga gård är öppen för besök.
Historia
På Landsberga gård möts dåtid och nutid i en unik miljö. Med en historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden har gården fungerat som såväl kungsgård som översteboställe. Idag bedrivs här ett modernt jordbruk med äggproduktion och har kommit att bli en omtyckt mötesplats.
Foto: SFV/Claes Olsson
Gården på kullen
Vid Örsundaåns dalgång – på kullen Lagundsberg i Biskopskulla socken mellan Uppsala och Enköping – ligger Landsberga gård. Platsen var förmodligen redan under järnåldern betydelsefull, tack vare ån som var en viktig farled genom vilken man kunde bedriva handel i området. Vid markarbeten på 1950-talet fann man en vikingagrav i området, vilket vittnar om platsens rika förflutna.
Från kungsgård till översteboställe
Gården omnämns första gången i skrift 1286 och Landsberga blev en kungsgård redan i mitten av 1300-talet. En kungsgård var ett slags försörjningssystem där kungen kunde ta del av gårdens avkastning. Senare blev gården kyrkogods och var en tid bostad åt ärkebiskopen i Uppsala och även avelsgård för kreatursskötsel. Namnet på socknen Biskopskulla kommer från denna tid. Från gården ses Biskopskulla kyrka i obruten horisont över dalgångens åkrar.
Godset drogs åter till kronan (staten) vid reformationen och gavs senare av kung Gustav Vasa till riddaren Nils Warg. Gåvan omfattade huvudgården samt Landsberga by. Gården blev ett så kallat frälsegods och förblev så fram till Karl XI:s reduktion då kronan tog gården i besittning ännu en gång. Gården blev då översteboställe i Upplands infanteriregemente.
På plats i historien - podd om Landsberga gård
På en slätt i Uppland ligger gården Landsberga, nästan som på en ö. Under vikingatiden var platsen en udde vid en långsmal vik, men idag präglas landskapet av böljande sädesfält. Fortfarande erbjuder Landsberga en landningsplats för förbiresande, numera i form av gårdsbutik och servering.
Per Sandqvist, arrendator i fjärde generationen, berättar i avsnitt 5 av vår sommarspecial om hur arvet, verksamheten och historien hålls vid liv och utvecklas.
Foto: Krigsarkivet
Landsberga får ny huvudbyggnad
År 1796 mottogs Landsberga av generalmajor Adolf Ludvig von Schwerin, som tillsatts som chef vid Uppland regemente. Den gamla huvudbyggnaden dömdes ut som bostad och von Schwerin lät i stället på samma plats uppföra en ny byggnad efter ritningar av arkitekten Gustaf af Sillén.
Byggnaden får då karaktär av palladiansk villa med en åttakantig rotunda i mitten vilken får ljusinsläpp från en glasad kupol – lanternin – på taket. Huvudbyggnaden kallas corps de logi. Det är namnet för det viktigaste bostadshuset på en större gård eller herrgård och kommer av latinets "corpus", som betyder kropp. Den nya byggnaden stod klar 1801.
Jordbruksarrende tar vid
Mot slutet av 1800-talet upphörde indelningsverket och egendomen överfördes till Kungliga Domänstyrelsen, senare Domänverket. Sedan 1888 drivs gården som ett jordbruksarrende. Den förste arrendatorn, Henrik Sandqvist, uppförde mot slutet av 1800-talet de flesta av de i dag existerande ekonomibyggnaderna som på senare år har verksamhetsanpassats efter moderna behov. I dag drivs gården av fjärde generation Sandqvist.
Landsberga är byggnadsminne sedan 1969.
Landsberga består av totalt 384 hektar, varav:
- 72 hektar skogsmark
- 266 hektar åkermark
- 25 hektar betesmark
- 21 hektar övrig mark
Corps de Logi
Inspirationen till Landsberga huvudbyggnad hämtade arkitekten Gustaf af Sillén från Andrea Palladios renässansvilla Villa Rotonda utanför Vicenzia i norra Italien.
Ursprungligen var fasaden vit slätputsad med gul- och rödmålad marmorerat listverk/pilastrar. Husgrunden var målad för att efterlikna granit. Under en period på 1800-talet panelas fasaden och målas röd med vita knutar. Därefter putsas fasaden återigen 1880, denna gång med ljust gul kulör, och entrétrappan byggs om till ett centralt lopp i stället för två.
Foto: SFV/Claes Olsson
Rotundan
Huvudbyggnadens inre består bland annat av en åttkantig sal, rotunda, som är placerad i huvudbyggnadens mitt. Den var avsedd för fester och har en imponerade takhöjd på nio meter. Från taket flödar ljus ner i salen från en glasad lanternin. Ovanför salens pardörrar vetter två balkonger mot varandra. Det är musikerbalkonger, utformade för att rymma ett par musiker och deras instrument. Målningarna som pryder väggarna är målade av Gösta Sandqvist (1865-1920), bror till Henrik Sandqvist som kom till Landsberga gård som arrendator 1888.
Foto: SFV/Claes Olsson
Foto: SFV/Claes Olsson
Närproducerat på Landsberga
Sedan 2009 är huvudverksamheten på Landsberga äggproduktion och gårdens utehönor producerar 750–800 ton ägg per år. I juni 2018 öppnade Landsberga en gårdsbutik, äggbod och café i det före detta stallet. Här kan besökare handla såväl ägg som mjöl från gården, fika och äta lunch samt uppleva den unika historiska gårdsmiljön.
Foto: SFV/Marcus Årskog
Foto: SFV/Thomas Johansson
Foto: Per Sandqvist
På Landsberga finns tradition av äggproduktion. Ester Sandqvist hade på 1920-talet värphöns på gården och äggen transporterade hon till Enköping för att sälja på torget. Hönshuset i tegel står kvar än idag. Sammanlagt har gården 22 byggnader varav många är ekonomibyggnader, men här finns också gamla arbetarbostäder och torp.
Vid ett besök på Landsberga kan man också passa på att uppleva omgivningarna från bergshöjden Lagundsberg – från vilken gården fått sitt namn. Den ligger i direkt anslutning till huvudbyggnaden och nås via en upptrampad stig på den gräsbeklädda kullen. På toppen kan man slå sig ner och njuta av frodig grönska och en milsvid utsikt över fält och kohagar.
