Nordiska Handelsbankens nya avdelningskontor på Malmtorgsgatan 3 stod klart 1920. Arkitekt var Ernst Stenhammar som gav byggnaden strama klassicistiska fasader med dekor av skulptören Conrad Carlman. Banken gick i konkurs 1925 och byggnaden rymde sedan ett postkontor under lång tid.
I den välbevarade och vackra bankhallen finns numera möterum. På tomten fanns tidigare Stora badhuset som öppnades 1869 på initiativ av Carl Curman. Till badanläggningen hämtades vatten från Brunkebergsåsen via en 16 meter djup brunn som gav 60 000 liter vatten i timmen.
Byggnaden förvärvades av staten 1925 och byggdes om 1988 för i första hand regeringskansliet. Byggnaden är skyddsklassad som kulturhistoriskt värdefull.
Foto: Sara Lahtinen
Jakobsarkaden
Karl XI:s källarsven Lars Svensson, som serverade kungens drycker, ägde en tomt i Klarakvarteren, vid dagens Jakobsgatan 18, vid mitten av 1600-talet. Juveleraren Paul Stjerndahl lät uppföra ett stenhus på den här platsen 1690. Tomten slogs 1711 samman med granntomten mot Drottninggatan och under 1700-talet fanns här en stallgård.
På 1870- och 1880-talen byggdes två nya hus på platsen. De rymde butiker, kontor, fotoateljé, en fabrik och ett hotell, vilket visar på Klaras brokiga blandning av verksamheter. Byggnaderna revs på 1980-talet för breddning av Jakobsgatan. För att bevara övriga hus längs gatan har trottoaren placerats i en arkad som ingår i den nya kontorsbyggnaden.
I dag är Regeringskansliet hyresgäst.