Torphagen strax norr om Stockholm är en del av den unika Nationalstadsparken och ligger mellan Roslagsvägen och Lilla Värtan och avgränsas i norr av Ålkistekanalen och i söder av Bergiusvägen. Men historien om området började redan på 1500-talet.
Marken tillhörde i början av 1500-talet Svartbrödraklostret. Under 1600-talet brukades egendomen som hagmark under Bergshamra gård och torpet Sveden som hörde till kungsgården Ulriksdal. År 1707 donerades Bergshamra till friherre Samuel Barck som arvsfideikomiss, d v s marken skulle ärvas odelad. Staten löste in marken 1917 men familjen Barck behöll äganderätten till egendomarna Fridhem och Sofielund till 1967.
Vid mitten av 1800-talet ökade efterfrågan på mark för sommarnöjen i Stockholms närhet. Brunnsvikens stränder och omgivningar började bebyggas och kanalen Ålkistan sprängdes ut till en farbar kanal. Nu byggdes tidstypiska trähus med verandor och slingrande promenadstigar, lusthus och badbryggor som förgyllde området.
Bostäder i funkisstil
Under 1920- och 30-talen hade husen blivit permanentbostäder med indragen el och på egendomen Ekhagen byggdes 1934-39 ett bostadsområde i funkisstil. Härifrån kunde man pendla med ångbåt eller tåg till jobbet inne i Stockholm. Det gick också busstrafiken mellan Danderyd och Jarlaplan med hållplats i området.
Alla hus revs
Under 1960-talets bostadsbrist påbörjades ett förslag till stadsplan för Torphagen och rivningarna påbörjades omgående. Men de sista husen revs först i början av 1980-talet. Det enda som återstår i dag av den tidiga bebyggelsen är några husgrunder, murar, trappor och vattentornet. Fortfarande kan man dock hitta flera olika växter från de tidigare trädgårdarna.
Enligt stadsplanerna skulle här byggas 700 studentrum. Senare kom planer på områden med lokaler för undervisning och forskning, eller stora kontorskomplex och för 150 lägenheter.
Torphagen strax norr om Stockholm är en del av den unika Nationalstadsparken och ligger mellan Roslagsvägen och Lilla Värtan. Följ med när Anders Glassel, kulturarvsspecialist på Statens fastighetsverk, berättar om platsen och de ansträngningar som nu görs för att Torphagen ska återfå lite av sin tidigare glans.
Kunglig mark till Nationalstadspark
De många byggnadsplanerna satte igång flera aktörer som ville skydda natur- och kulturmarken bland annat i Frescatiområdet med en översiktsplanering för framtiden. Riksdagen beslutade slutligen 1994 att göra området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården till Sveriges första Nationalstadspark. Med nationalstadspark avses ett område som har stor betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätorts eller tätortsregions ekologi och för människors rekreation. Lagen om nationalstadsparken ingår i Miljöbalken 4:7. Det viktigaste innehållet i lagen är att ingen får göra intrång i parklandskap och naturmiljö så att landskapets natur- och kulturvärden skadas.
Foto: Rein Mattsson
Djur i parken
Att växtligheten är speciell i Torphagen är välkänt men fågellivet är också värd uppmärksamhet. På våren ropar gröngölingen och större och ibland mindre hackspett trummar från ekarna. I samma ek klättrar trädkrypare och nötväcka medan håligheter intas av kaja, skogsduva och kattuggla. Den vackra stenknäcken är en allt vanligare besökare i trädtopparna. När fågelsången är som intensivast på våren i maj-juni kan man urskilja de flesta av lövskogens vanliga arter.
Däggdjuren är inte lika påtagliga här som på annat håll inom nationalstadsparken. Störst chans har man att se rådjur och fälthare, ibland också ekorre. På kvällarna kommer fladdermöss fram ur de ihåliga träden. Många rödlistade insekter har påträffats bland annat fjärilen getinglik glasvinge som i Sverige numera bara ses inom Nationalstadsparken.
Foto: Rein Mattsson
I dag återställs hagmarken med naturbete
För att bevara den biologiska mångfalden på Norra Djurgården har SFV tillsammans med Världsnaturfonden (WWF), Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF) och en djurhållaren drivit projekt med naturbete. Torphagen ingår som en av beteshagarna.
Det är fjällko och fjällnära ko, två gamla svensk lantraser, som flyttas mellan hagarna och betar av området på sensommaren. Där korna betar och håller efter sly och högt gräs trivs örter som annars skulle försvinna.
Idag är Nationalstadsparken (Länsstyrelsen), WWF (Världsnaturfonden) och KDF (Kungliga Djurgårdsförvaltningen) hyresgäster.
Läs mer om Nationalstadsparken