Besöksmål Besöksmål

Operabyggnaden är öppen för besök. Mer information hittar du här: Kungliga Operan, Operakällaren och Café Opera.

Operabyggnaden uppfördes 1892-98 efter ritningar av arkitekten Axel Anderberg. Byggnaden ersatte Gustav III:s opera på samma tomt. Den gamla operans fasad hade en pendang i Arvfurstens palats på motsatt sida och många beklagade att den revs.

Diskussionerna om en ny teaterbyggnad hade pågått länge. Den gamla teatern var i dåligt skick, alltför liten och dessutom brandfarlig. Den revs därför 1891. 1889 hade bankdirektör K A Wallenberg instiftat ett teaterbyggnadskonsortium, som drev igenom både en plan för finansiering och själva byggprojektet. Två år tidigare hade man utlyst en arkitekttävling och nu fick andrepristagaren, Axel Anderberg, i uppdrag att omarbeta sitt förslag.

Guld-foajén i kungliga operan. Väggarna är täckta med speglar, målningar och förgylld suckatur. Taket har stora målningar och kristallkronor.

Foto: Åke E:son Lindman

Påkostad miljö från sent 1800-tal

Anderbergs byggnad har stildrag från den italienska senrenässansen. Man hittar också detaljer från Kungliga Slottet, Arvfurstens palats och Riksdagshuset. Även färgsättningen binder ihop Slottet, Riksdagshuset och operabyggnaden. Operans offentliga rum är en påkostad och representativ miljö från sent 1800-tal. Guldfoajén gjordes 28 meter lång och 8 meter bred för att man skulle kunna promenera i två stråk och dessutom ha sittplatser utmed sidorna. Materialen kommer främst från Sverige och Norge. Sveriges union med Norge varade fram till 1905. Restaurangen, Operakällaren, som ursprungligen kallades Terrassen, öppnades 1895. Operabaren kom till 1905.

Senaste renoveringen under 1980-talet 

Operabyggnaden har genomgått omfattande renoveringar och ombyggnader under 1900-talet allt efter som verksamheten förändrats. På 1950-talet fick arkitekterna Peter Celsing och Nils Tesch i uppdrag att rita en ombyggnad av husets östra del. Man ville dels utöka och modernisera restaurangen och dels ge Operan repetitionslokaler. I början på 1970-talet tog man fram en långsiktig upprustningsplan som grund till fortsatta ombyggnader. Den senaste renoveringen gjordes under 1980-talet då bland annat Guldfoajén renoverades och salongen målades om.

Salongen i kungliga operan. Väggar och tak är täckta av målningar och förgylld stuckatur. Scenen har en röd ridå.

Foto: Åke E:son Lindman

Varierande krav

Med sina över tusen rum i tolv våningsplan är operabyggnaden en komplicerad blandning av kulturhistorisk byggnad och sjudande musikliv med höga och varierande krav på ventilation och rumsklimat. Baletten har helt andra önskemål om värme och luft än vad operasångarna har. Ännu högre krav ställs på klimatet för dyrbara instrument.

I dag har operabyggnaden mer än hundra ventilationsaggregat. Ventilationskanalerna som används är till stor del de ursprungliga även om moderniseringar har skett. Huvudfläkten behandlar 140 000 kubikmeter luft per timme. Luften befuktas till trettiofem procent.

Över 600 personer räknar operabyggnaden som sin arbetsplats och varje år besöks byggnaden av 200 000 musikälskare från hela världen. Sedan många år tillbaka pågår ett projekt för att planera att bygga om och förbättra operabyggnaden.

Operabyggnaden är statligt byggnadsminne sedan 1935.

Hitta hit

Hitta till Operabyggnaden i Stockholm

Gustav Adolfs torg, 11152 Stockholm

Hitta på Google Maps