Försvaret av Vaxholms fästning
Öster om Vaxholms kastell ligger Kronuddens batteri på Vaxön. Kastellets historia går tillbaka till 1560-talet då det första försvarstornet byggdes på platsen. Under den svenska stormaktstiden förlorade Vaxholm sin militära betydelse när den svenska gränsen flyttades till andra sidan Östersjön.
När stormaktstiden var över i början av 1700-talet och gränsen åter flyttades närmare Stockholm fick skärgården och Vaxholm tillbaka sin strategiska betydelse för det svenska försvaret. Det förändrade politiska läget gjorde att man ville förstärka försvaret av inloppet med ett välplacerat batteri. När ryssarna härjade längs Sveriges kust 1719 fanns här 20 kanoner av varierande kaliber. 1814 kompletterades batteriet med 14 kanoner från Portugal, därav namnet Portugisiska batteriet. Under hela 1800-talet underhölls batteriet och kanonerna byttes ut flera gånger.
Vaxholmslinjen
Kronudden fick en förnyad roll för försvaret i slutet av 1800-talet. Batteriet blev en del av den så kallade Vaxholmslinjen, en längre försvarslinje vid Vaxholm. Platsen utrustades med fyra bakladdade 27 cm-kanoner (1874 års modell) som då var kustartilleriets grövsta pjäser, och två bombkanoner. Vid den här tiden kallas platsen för "13:e batteriet". Kronuddens batteri togs bort ur krigsorganisationen 1903 men kanonerna fanns kvar på platsen till 1915 då de utrangerades.