Park och trädgårdSlott och herresäteLänsresidensMuseum och teater

Linköpings slott

Linköpings slott är öppet för allmänheten och visas av Linköpings slotts- och domkyrkomuseum. Sedan 1795 är slottet även residens för landshövdingen i Östergötlands län.

Läs mer om Linköpings slott

Östergötlands län

Besöksmål

Statligt byggnadsminne (SBM)

Linköpings slott är öppet för besök.

Linköpings slotts- och domkyrkomuseum För dig som hyresgäst

Karta - Hitta hit

Plats för kärlek

Foto: Charlotte Strandlén, Creative touch

Ett slott är en plats för kärlek

I Linköpings slotts- och domkyrkomuseum erbjuds vigsel i lokaler på slottet, både i det mindre Vasarummet och den stora Karl IX:s festsal. Lokalerna är tillgänglighetsanpassade för alla. Varken vigselförrättare eller restauratör bokas genom museet. Vigslar erbjuds i tre olika utföranden: silver, guld och platina.

Läs mer på lsdm.se.

Aktuellt

Historia

De äldsta delarna av Linköpings slott härstammar från 1100-talet och slottet är därmed Sveriges äldsta profana byggnad. Under denna tid blev Linköping säte för biskoparna i stiftet Dioceses lincopensis, som omfattade Östergötland, Småland, Öland och Gotland.

Byggår:Äldsta delarna från 1100-talet

Linköpings slott, fasaden mot torget. En vitputsad tvåvåningsbyggnad med mitt-torn och stora flyglar. Sommar och grönska

Foto: Micael Edlund

De äldsta delarna av Linköpings slott är inbyggda i slottets västra länga och består av en liten kalkstenskällare och en representationsbyggnad av kalksten i två våningar. 1286 blev Bengt Birgerson, son till Birger Jarl och hertig av Finland, biskop. Han byggde om biskopsgården och för första gången användes då tegel. Utbyggnaden bestod bland annat av ett krenelerat torn i nordöst.

Biskopsgården förändras

I början av 1400-talet byggdes den västra huslängan om av biskop Knut Bosson. Han lät också bygga en hög huskropp med trappstegsgavlar för att ersätta ett torn som rivits. Linköpings gård fick en ringmur som försvarsåtgärd, då det var lätt att bli indragen i olika maktstrider. Biskop Henrik Tidemansson lät fullborda koret i Linköpings domkyrka. Han kallade hit hantverkare från Köln, bland annat mäster Adam van Düren som senare byggde Glimmingehus. Man tror att han även kan ha arbetat med biskopsgårdens västra fasad som påminner om Glimmingehus.

Restaurerad takmålning på Linköpings slott Foto: Peter Holgersson

En avlång byggnad med grönfärgat tak syns i bakgrunden. I förgrunden en sjö omgiven av grönska.

Linköpings slott och park Foto: Anders Glassel

Kungligt slott efter reformationen

Hans Brask var Linköpings siste katolske biskop (1513-1527) och hade en mycket stark ställning. När man i Västerås 1527 beslutat om indragning av biskoparnas slott och övrig egendom flydde Brask till Danzig. Gustav Vasa gjorde då om biskopsgården till kungligt slott. Under Johan III i slutet av 1500-talet upplevde Linköpings slott en storhetstid. Han lät bland annat skapa en ny trevåningsflygel utmed södra ringmuren. Hela slottet var då vitt med röda bårder runt dörrar och en del fönster. Under hertig Karls tid gjordes slottet om till renässansslott med praktgavlar. Stora delar av Linköping brann ner år 1700, bland annat Rådhuset. Vid det här laget var slottet övergivet och förfallet och togs i bruk som stadsarrest. De östra delarna av slottets flyglar gjordes om till fängelse.

Renoveringar och ombyggnader

1796 började man förvandla byggnaden från förfallet renässansslott till en stram ämbetsbyggnad. Bland annat revs praktgavlarna och man gjorde en ny klassicistisk portal. På 1880-talet gjordes byggnaden åter igen till renässansslott med loftgång och praktgavlar. Detta varade till 1930-talet då man tog bort 1800-talsdekorationerna. Nu stramades slottet upp för återgå till sitt avskalade utseende från ombyggnaden 1800.

Norra flygeln är idag ombyggd för Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum invigt år 2000 och södra flygeln innehåller kontor. I slottet finns landshövdingens representationsvåning och privata bostad.