Ellen Hagen
Ellen Hagen var en pionjär och förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen och en av de kvinnor som outtröttligt kämpade för kvinnors politiska medborgarrätt.
Ellen Helga Louise Wadström, som var hennes fullständiga flicknamn, föds en septemberdag 1873 i Stockholm som dotter till Helga och Bernhard Wadström. Fadern är komminister i Klara församling i Stockholm och modern en skicklig pianist.
Modern, och även tre av Ellens småsystrar, dör under 1870-talet – en sorg som präglar resten av Ellens liv och som hon skriver om i sin bok ”Som dotter och som mor”. Efter moderns död kommer prinsessan Eugénie, som Ellens far är god vän till, att spela en stor roll i Ellens liv. Varje sommar bjuder prinsessan in Wadströms fyra moderlösa barn till sitt Fridhem på Gotland.
Lyfter frågan om rösträtt för kvinnor
Ellen lär sig läsa i privata Löwenhielmska skolan, fortsätter sin utbildning vid Åhlinska skolan och senare Tekniska skolan (nuvarande Konstfack). Hon tar även privatlektioner i målning för konstnärerna Richard Bergh och Gottfrid Kallstenius och gör flera studieresor till England, Frankrike, Tyskland och Italien.
År 1896 gifter hon sig med juristen och ämbetsmannen Robert Hagen. Paret flyttar till Uppsala 1902 där Ellen Hagen påbörjar sitt starka politiska engagemang.
Hon grundar Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, vilken är lokalavdelningen av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Här sitter hon själv på ordförandeposten fram till dess att föreningen upplöses år 1923, efter införandet av allmän rösträtt.
Som en av medgrundarna är Ellen även starkt engagerad i LKPR och kommer att bli en av rösträttsrörelsens mest anlitade och uppskattade föreläsare.
Blir historisk
Sitt första offentliga föredrag gör hon 1902 i Uppsala och under årens lopp håller hon sedan över 3 000 föredrag runtom i Sverige och Europa. Hon utses som svensk delegat vid ett trettiotal internationella kongresser, bland andra de internationella rösträttskongresserna i London 1909, Budapest 1913 och Rom 1923. År 1911, då Sverige står som värd i Stockholm är Ellen en av huvudtalarna på Skansen.
1919, då kvinnor äntligen kan fira sin politiska medborgarrätt, är Ellen Hagen en av högtidstalarna vid ”Kvinnornas medborgarfest” på Skansen den 29 maj. Dagen efter blir hon historisk, då hon som första kvinna någonsin talar offentligt från podiet i Uppsala universitets aula.
Föreslås bli första kvinnliga landshövdingen
När Robert Hagen 1918 blir landshövding i Gävleborgs län flyttar paret med sin två barn, dottern Helga och sonen Tord, in på Gävle slott, i dag förvaltat av Statens fastighetsverk.
Som landshövdingefru blir Ellen Hagen mycket omtyckt. Hon engagerar sig i många sociala och kulturella frågor i Gävle och är ordförande för bland annat lokala Rädda Barnen, De blindas vänner samt Gästriklands hemslöjdsförening. Hon finner snabbt många vänner i sin nya hemstad och bjuder, trots tidens klasskillnader, titt som tätt in till föreningssammanträden på slottet.
1922 avlider hennes man Robert Hagen och Ellen föreslås att bli hans efterträdare och därmed Sveriges första kvinnliga landshövding. Förslaget tas upp till diskussion av regeringen men avslås då lagen tolkas som att en kvinna inte klarar av uppgifterna ett sådant ämbete innebär.
Hedras med kunglig medalj
Genom åren fortsätter Ellen Hagen att föra kvinnokampen vidare samt engagera sig i olika föreningar och politiskt på en rad olika sätt. År 1928 kandiderar hon till riksdagen. Trots att hon aldrig blir invald spelar hon en viktig roll som opinionsbildare, då hon bland annat skriver ett flertal motioner.
Förutom sitt starka politiska engagemang har Ellen Hagen även ett stort kulturhistoriskt intresse. Hon arbetar som skriftställare av en mängd broschyrer och artiklar i sociala frågor — särskilt folkpension, kvinnans ställning i samhället och kulturhistoria. Hon författar även ett flertal historiska biografier, bland andra om Prinsessan Eugénie, 1929, hennes farfars farbror Carl Bernhard Wadström, 1946, och drottning Margareta, 1953.
Ellen Hagen hedras för sina insatser i svenskt samhällsliv med den kungliga medaljen Illis quorum och år 1953 blir hon belönad som ledamot av Kungliga Nordstjärneorden. 1961, 88 år gammal, deltar hon i sin sista internationella kvinnokongress i Aten.
Ellen Hagen avlider 1967. Hon ligger begravd i Hagens familjegrav på Uppsala gamla kyrkogård.
Tre masspetitioner har jag varit med om att samla och föra fram. (...) Hur många, många steg, hur mycket förklarande ord och resonemang kostade inte varje dyrbart namn på listorna!
Kvinnliga pionjärer
För 100 år sedan, i september 1921, fick Sveriges kvinnor för första gången rösta i allmänna val. Ungefär samtidigt öppnades fler möjligheter för kvinnor att vara med och gestalta den offentliga byggnadsmiljön. Men kvinnor har i alla tider haft en betydelsefull roll för våra fastigheter även om det inte alltid har uppmärksammats.
Kulturvärden nummer 3, 2021
I höstnumret 2021 av Kulturvärden hittar du inte bara artikeln om Kvinnliga pionjärer. Här finns även annan spännande läsning, så som anekdoten om operastjärnan Christina Nilsson, spännande läsning om Nyköpingshus samt ett bildreportage från det vackra ambassadresidenset i London.