Ebba Brahe

Grevinnan Ebba Brahe föds in i en av de främsta adelssläkterna i Sverige. Senare i livet blir hon engagerad inom gods- och bruksnäringen.

Ebba Brahe föds 1596 som enda barn till Brita Leijonhufvud och Magnus Brahe, där båda kom från ekonomiskt och politiskt inflytelserika släkter. Ebba Brahe tillhör genom sin far en av de främsta adelssläkter, grevesläkten Brahe. Hon har även ett släktband till kungahuset, då hennes morfar är bror till Margareta Leijonhufvud, drottning av Sverige.

En oljemålning av Ebba Brahe i svart klänning.

Ebba Brahe tillhörde en av de främsta adelssläkterna i Sverige. Foto: Nationalmuseum

Har en relation med kungen

1611 blir Ebba Brahe hovfröken, vilket inom det högsta samhällsskiktet fungerar som en utbildningsinstitution för unga kvinnor. Här får hon lära sig allt om seder och bruk. Drottning Kristina av Holstein-Gottorp, Karl IX:s änka, tar fröken Brahe under sina vingar och skolar in henne till att bli en adelsdam. Under åren vid hovet inleder Ebba Brahe ett förhållande med Gustav II Adolf. Deras relation varar i omkring tre år men ett eventuellt giftermål sätter änkedrottningen Kristina stopp för.

Några år senare, 1618, gifter sig Ebba Brahe med fältherren och greven Jacob De la Gardie. Under tio års tid flyttar de runt på olika platser i Baltikum då maken har uppdrag där. Paret får 14 barn, varav sju dör i tidig ålder.

En vit byggnad i bakgrunden, omringad av grönska.

Biskops-Arnö är ett av alla gods Ebba Brahe sköter om. Foto: Elisabet Hesseborn, SFV

Intresse för gods- och bruksnäringen

När Ebbas far dör 1633 ärver hon ett flertal bruk i Bergslagen. Senare förvärvar hon och maken även bruk i Uppland och Södermanland, vilka hon fortsätter att driva på egen hand efter maken Jacob De la Gardies död 1652.

Förutom bruken sköter även Ebba, först som hustru och senare som änka, familjens många gods, bland dem Läckö slott, Biskops-Arnö, Ulriksdal (då Jakobsdal) och Tullgarns slott, som i dag förvaltas av Statens fastighetsverk.

Ebba Brahe avlider 1674 i Stockholm.

Läckö slott. Vitputsad, borgliknande byggnad med flera torn i olika form och höjd. Tornen kröns av spånklädda lök-kupoler.

Läckö slott

I Läckö slotts långa historia är det fältherren och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie som mest av alla satt sin prägel på både interiör och exteriör. Han ärvde slottet och grevskapet 1652 av sin far fältmarskalken Jacob De la Gardie. År 1681 fråntogs Magnus Gabriel slottet i samband med Karl XI:s reduktion.

Tullgarns slott. Vitputsad byggnad i tre våningar, med röd dekor runt fönster och dörrar. På taket står ett litet klocktorn. Sommar och grönska.

Tullgarns slott

Tullgarns slott, vackert beläget vid en havsvik strax söder om Södertälje i Sörmland, är uppfört på en plats med mycket gamla anor. Sedan 1500-talet har det varit ett kungligt slott, ombyggt på 1700-talet och med inredningar präglade av sent 1800-tal. Tullgarns slott är öppet för allmänheten under sommartid. Den engelska parken kan man besöka när som helst.

Ulriksdals slott. Gulputsad byggnad med flyglar. Det svarta plåt-taket har ett litet klocktorn.

Ulriksdals slott

Drottning Hedvig Eleonora hade storslagna planer för Ulriksdals slott, som planerades till ett ståtligt slott påbyggt till tre våningar med lanternin på taket och inredd vindsvåning. Men byggprocessen tvingades avstanna på grund av penningbrist omkring 1690.

Biskops-Arnö, sett över ett fält. Bostadshus och flyglar, samt ekonomibyggnader. Vinter.

Biskops-Arnö översteboställe

Biskops-Arnö ligger i Håbo kommun utanför Enköping. På 1280-talet köpte ärkebiskop Magnus Bosson Arnö för Uppsala domkyrkas räkning och i början av 1300-talet uppfördes här en biskopsborg.

Mer läsning

Kvinnliga pionjärer

För 100 år sedan, i september 1921, fick Sveriges kvinnor för första gången rösta i allmänna val. Ungefär samtidigt öppnades fler möjligheter för kvinnor att vara med och gestalta den offentliga byggnadsmiljön. Men kvinnor har i alla tider haft en betydelsefull roll för våra fastigheter även om det inte alltid har uppmärksammats.

Nyköpingshus sedd från motstående sida av vattnet.

Kulturvärden nummer 3, 2021

I höstnumret 2021 av Kulturvärden hittar du inte bara artikeln om Kvinnliga pionjärer. Här finns även annan spännande läsning, så som anekdoten om operastjärnan Christina Nilsson, spännande läsning om Nyköpingshus samt ett bildreportage från det vackra ambassadresidenset i London.