Kvinnor i våra hus – 100 år av demokrati

Hösten 2021 uppmärksammade vi 100 år av demokrati och lika rösträtt genom att i en serie berätta om kvinnor som på olika sätt varit betydelsefulla för våra fastigheter.

I Kulturvärden nummer 3, 2021, berättade vi mer om kvinnor som verkat i och påverkat Statens fastighetsverks fastigheter genom åren. På Kulturvärdens sida på sfv.se läser du hela artikeln om Kvinnliga pionjärer.

Klicka på valfri rubriklänk nedan för att läsa mer om respektive kvinna.

Ett urval av kvinnor som verkat i och påverkat våra fastigheter

Inger Wedborn

Ett collage med en bild av en trädgårdsgång och planteringar längs en grusgång till vänster. Till höger en bild i sepia av en kvinna. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "arkitekten" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Från 1940-talet och fram till sin död 1969 är Inger Wedborn en av landets ledande trädgårdsarkitekter, dessutom skribent i ämnet.

Nancy Edberg

Ett collage med en bild av en bro till höger med en guldfärgad dekorativ krona i förgrunden. Till höger i bild ett svartvitt tidningstryck av en kvinna. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "påverkaren" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Simläraren Nancy Edberg kämpar för att få bygga sitt eget badhus och sprida simningens konst till kvinnor. Hon undervisar bland annat drottningen.

Ingegerd Beskow

Ett collage med en grön entrédörr till vänster och ett svartvitt foto på en kvinna till höger. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "påverkaren" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Konstnären Beskows penseldrag lever ännu kvar på Växjö residens, där hon var landshövdingefru under många år.

Ebba Brahe

Ett collage med en vit byggnad med tegeltak till vänster och till höger en oljemålning på en kvinna. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "beställaren" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Grevinnan Brahes intresse för bruksnäringen växer när hon ärver sin far. Hon förvaltar även över flertal gods som i dag tillhör Statens fastighetsverk.

Hanna Rydh

Ett collage med en sommarbild på gamla båtar till vänster och till höger ett svartvitt porträttfoto på en kvinna. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "påverkaren" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Mångsysslare som blir den första kvinnliga arkeologen i Sverige; hon är en omtyckt landshövdingefru som ständigt engagerar sig i kvinnorörelsen.

Ingeborg Wærn Bugge

Ett collage med en rödrosa byggnad med gulddekor till vänster och till höger ett svartvitt foto på en kvinna. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "arkitekten" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Hon blir antagen som specialelev till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och kommer att bli en kvinnlig pionjär inom arkitekturen.

Sara Elisabet Moraea

Ett collage med en bild på ett falurött hus med vita knutar till vänster i bild och en målning av Sara Elisabet Moraea, Linnés hustru, till vänster. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "påverkaren" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

På familjens sommarresidens, i dag kallat Linnés Hammarby och förvaltat av SFV, får Sara Lisa Moraea en chans att utveckla sitt odlingsintresse.

Evelina Fahnehjelm

Ett collage med en bild på en gul byggnad till vänster och en kvinna, svartvitt foto, till höger. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "påverkaren" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Vid Wallinska skolan på Riddarholmen i Stockholm är fröken Fahnehjelm med och formar unga kvinnors ljusnande framtid.

Ellen Hagen

Ett collage med en bild på en byggnad med ljusgul fasad till höger och till vänster en svartvit bild på en finklädd kvinna. I collaget finns också en gul titelskylt med texten "påverkaren" i höger, nedre hörna och i överkant ett gult kvinnotecken med texten "100 år".

Hon är en av alla kvinnorättskämpar som jobbar för att kvinnor och män ska ha lika rösträtt. 1919 blir hon historisk.