Hävringe båk

En sexkantig båk, 19 meter hög, krönt med klot och vimpel. Allt sedan 1751 har Hävringe båk stått som ett tydligt inseglingsmärke i Oxelösunds ytterskärgård. . Foto: Melker Dahlstrand

Hävringe båk - tidlöst riktmärke

En sexkantig båk, 19 meter hög, krönt med klot och vimpel. Allt sedan 1751 har Hävringe båk stått som ett tydligt inseglingsmärke i Oxelösunds ytterskärgård.

I 140 år var den en viktig länk för att vägleda fartygen in i Bråvikens myller av öar. De fartyg som behövde hjälp --hissade en speciell flagga.

Ritning över Hävringe båk

Ritning över Hävringe båk, gjord av L Fr. Lindberg 1875. Illustratör: L Fr. Lindberg 1875

Det var under andra halvan av 1600-talet som det svenska lotsväsendet utvecklades, vilket ledde till att Lotsverket bildades under 1690-talet. Den gamla fiskeplatsen Hävringe hade redan tidigare ett sjömärke, men det blåste omkull 1747. Två år senare fick den lokala handelsmannen Carl Arwedson uppdraget att bygga en stadig båk. Priset: 3 790 daler silvermynt. Arwedson byggde båken av trä på murad grund efter en ritning som kronan tillhandahöll. 1751 stod båken klar, men den karaktäristiska målningen – röd med vitt band – slutfördes året efter.

Idag är Hävringe inte bara kulturhistoriskt värdefullt. Det är också en intressant plats för naturvård, klassad som Natura 2000-område. Här finns häckande sjöfåglar och rastande flyttfåglar.

1891 kompletterades båken med två nya fyrar. Lotsverksamheten fortsatte dock ända fram till 1986. De små lotsstugorna innehas än idag av ättlingar till öns lotsar.

Idag är båken fortfarande ett riktmärke för sjöfarare. Och dess uppgift är densamma som alltid: att stå och synas.

Fler historier om Hävringe finns i boken ”Lotsplatsliv” av Peter Andersson, som själv arbetat på stationen. Boken skildrar den tuffa vardagen för lotsarna.

Fågel på Hävringe

På Hävringe finns häckande sjöfåglar och rastande flyttfåglar. Foto: Melker Dahlstrand