Kvarteret Krubban, byggt för Svea Livgarde till hästs.

1805 fick Fredrik Blom i uppdrag att rita det som skulle bli det näst största hus som någonsin byggts i Stockholm. Bara slottet var större än kvarteret Krubban mellan Storgatan, Styrmansgatan, Linnégatan och Narvavägen.. Det byggdes för Livgardet till häst. Kasernen och stallarna skulle rymma 600 man och deras 600 hästar. . Foto: Anders Fredriksén

Bloms stilrena arkitektur

Kaserner, kyrkor och slott. Fredrik Blom var en av de mest ­produktiva och inflytelserika arkitekterna under 1800-talet och Karl XIV Johans regentskap. Bloms enkla och stilrena byggnader präglades även av teknisk finess på hög nivå.

Fredrik Blom hade just avslutat sin arkitektutbildning när han, 24 år gammal, 1805 fick i uppdrag att rita det som skulle bli det näst största hus som någonsin byggts i Stockholm. Bara slottet var större. Det byggdes för Livgardet till häst. Kasernen och stallarna skulle rymma 600 man och deras 600 hästar. Uppgiften var ny för Stockholm för dittills hade soldater varit inackorderade lite här och var i staden, men nu skulle de centraliseras och manifesteras efter franskt mönster.

Bloms förslag hade enkla vilande volymer, välavvägda proportioner och sparsam dekor. Den stora kasernen består egentligen av fem hus med var sitt trapphus utan förbindelse med varandra. Korridoren kom in sent i vår arkitektur. Fredrik Blom slår redan nu fast sitt arkitekturprogram. Och inte bara sitt eget utan det som skulle bli den svenska empiren, Karl Johansstilen. Fast Karl Johan var ännu inte ens påtänkt som svensk kung.

Fredrik Bloms ritning av kvarteret Krubban

Kasern och stallar för Livgardet till häst, Kvarteret Krubban mot Storgatan i Stockholm. Uppmätningsritning 1818 när hela komplexet var klart. Foto: Krigsarkivet

Östra stallet i kvarteret Krubban i början av 1900-talet

Östra stallet i början av 1900talet. Stallar på bottenvåningen och höskulle på vinden. Foto: Stockholms stadsmuseum

Hur kunde då en 24-åring få ett sådant jätteuppdrag? Den här typen av grandiosa projekt hade visserligen drillats i arkitektutbildningen, men mer förvånande är att han också utsågs till byggets arbetschef. Han kom att leda projektet tills det var helt klart 1818. Ytterligare en förklaring var att Blom året innan hade ritat och uppfört en stor nybyggnad på Riddarholmen, det Kruusiska huset. Statsmakterna konstaterade nog med glädje att Blom där avstått från dyr utsmyckning och ändå lyckats få en värdig byggnad.

Fredrik Bloms handfasta militära bakgrund spelade säkert också in. Han var uppvuxen i flottstaden Karlskrona, då rikets tredje största stad med stundtals febril verksamhet. Det var inte bara örlogsskepp som byggdes, utan även kajer, dockor och kaserner. Som son till varvets kompassmakare föddes Fredrik Blom in i denna miljö med sin blandning av teknik, byggande, konsthantverk och resultatinriktad disciplin.

Fredrik Blom gjorde kometkarriär: chef för flottans byggenskap i Stockholm, professor i byggnadskonst och senare chef för hela Sveriges offentliga byggenskap. Hela livet var han flitigt verksam som ritande och byggande arkitekt.

Hans karriär fick ytterligare skjuts när han 1809 blev kallad som adjutant åt den svenska chefsförhandlaren von Stedingk vid de sorgliga fredsförhandlingarna i Fredrikshamn, där Sverige avträdde en tredjedel av sin yta och en fjärdedel av sin befolkning till Ryssland. I de efterföljande ”festligheterna” i S:t Petersburg fick Blom se de nyuppförda palatsen och träffa den tongivande arkitekten Quarenghi som åt von Stedingk ritat sitt slott Elghammar i Södermanland. Ett projekt som Blom fick slutföra.

Arkitekt Fredrik Blom

Fredrik Blom 1781-1853. Foto: Okänd

Trots intrycken av den överdådiga ryska empiren blev Blom sin enkla och ekonomiska arkitektur trogen. Vi möter den som mest tydlig på Skeppsholmen som efter förlusten av östra rikshalvan nu rustades upp som marinbas. Båtsmanskasernen var den första att byggas 1817. En kasern för 240 sjömän, ursprungligen förlagda i hängkojer som på en båt. I flera omgångar har fasaderna ändrats, vilket gör det svårt att avläsa Bloms insatser något som dock är enkelt i Hantverkskasernen, nu vandrarhem.

Fredrik Bloms ritning av Karl Johans kyrka på Skeppsholmen, nu kallad Skeppsholmskyrkan

Skeppsholmskyrkan, eller Karl Johans kyrka, 1834. Ursprunglig med en öppning i tak – precis som Pantheon i Rom, men för vårt klimat med ett glasfönster. Foto: Krigsarkivet

Bloms mest påkostade byggnad på holmen är Skeppsholmskyrkan. Kyrkorummet har samma grundidé som Pantheon i Rom. Kupolrummet är en halv sfär och skulle, om vi tänker oss den utskriven som en full sfär, precis snudda golvet. Enklare geometri kan man knappt tänka sig. Måtten är i alla riktningar precis hälften av de i Rom. En stor skillnad jämfört med Pantheon är förstås att allt över halva höjden är av trä. En sinnrik konstruktion med två skal som stadgar varandra.

Bloms mest påkostade byggnad är Skeppsholmskyrkan. Kyrkorummet har samma grundidé som Pantehon i Rom.

Skeppsholmskyrkan (Karl Johans kyrka) på Skeppsholmen

Skeppsholmskyrkan (Karl Johans kyrka) på Skeppsholmens högsta punkt. Efter att amiralitetsförsamlingen upphört är kyrkan nu en konsertlokal. Foto: SFV/John Kottelin

Stora slupskjulet inför rivningen

Stora slupskjulet, fotograferat inför rivningen 1970. Vi ser en av de 16 stora lamellträbågarna. Foto: Lennart af Petersens/Stockholms stadsmuseum

Som uppvuxen på ett skeppsvarv var avancerade timmerarbeten vardag för Fredrik Blom. Krökta och dubbelkrökta virken fanns i de enklaste båtar. Blom experimenterade i varje projekt med träkonstruktioner. Han utvecklade ett system för monteringsfärdiga trähus. Hus som kunde tillverkas i verkstad för att sen fort byggas upp, monteras ner och byggas upp igen. Kanske en del av de militära kraven på lättrörlighet. Hans mästerverk i träkonstruktion och monteringssystem var Stora slupskjulet uppfört på Skeppsholmens norra kaj 1831. Byggnaden hade ett 110 gånger 45 meter stort rum utan pelare som möjliggjordes av 16 stora bågar i en lamellträkonstruktion. Det var timmerstockar som dragits samman med kraftiga bultar till att samverka. Byggnaden var gjord för att kunna skruvas ner och flyttas. Stora slupskjulet revs 1970 – med kula. Tomten är ännu obebyggd.

Fredrik Bloms ritning av Stora slupskjulet på Skeppsholmen

Stora slupskjulet på Skeppsholmen. Fredrik Bloms konstruktionsritning 1838. Byggnaden stod nära kajkanten till höger med plats för 48 slupar på rad. Foto: Krigsarkivet

Men även om Blom var saklighetens praktiska arkitekt så kunde han mycket mer om han fick sådana uppdrag. Karl Johan hade ett gott öga till Blom – hans goda franska var förstås en ingång. Blom fick rita kungens privata lilla sommarpalats Rosendals slott på Djurgården, med en serie genomarbetade interiörer. Bloms mest storstilade interiör finner vi i Rosersbergs slott: Karl Johans nyinredda sovrum med väggbeklädnader av grönt siden och två kakelugnar för den frusne monarken.

Karl XIV Johans sängkammare på Rosersbergs slott

Karl XIV Johan var ofta på Rosersbergs slott. Fredrik Blom fick inreda kungens privata sängkammare 1823 i rikaste empir. Foto: Lennart Durehed

Blom var också öppen för nya strömningar. När hovet utvecklade en gotikvurm ritade han en fantasiskrud till Amiralitetshuset på Skeppsholmen. Med sitt sista hus, Kastellet på Kastellholmen, ser vi ett stycke berättande arkitektur. Det är inte bara till sin funktion en befästning, det är också en bild av en fästning.

Kastellet på Kastellholmen i Stockholm

Kastellet på Kastellholmen vaktar Stockholms inlopp sedan 1848. Foto: SFV/Alexandru Babos