Rör täckte med silveraktigt material

I driftrummen på SFV:s byggnader jobbar drifttekniker med att hålla koll på och kontrollera bland annat värme och ventilation. Foto: Urban Jörén

Husens Hjärta

En dator, en kontorsstol – och en obligatorisk kaffekopp. Det är allt som behövs för att tekniskt övervaka delar av vårt kulturarv. Välkommen till hjärtat av Statens fastighetsverks verksamhet: driftcentralen.

För den som inte är insatt i teknik, undertecknad inräknad, är det lätt att föreställa sig att en driftcentral kanske är ett häftigt underjordiskt rum någonstans, med en massa knappar, skärmar och blinkande lampor. Istället tar SFV:s driftsamordnare Jan Helsing med mig till … ett alldeles vanligt kontorslandskap.

– Vi skulle vilja att det såg lite häftigare ut, att man satt där och hade 17 skärmar framför sig men det är inte så det funkar. Själva driftcentralen är ju bara två datorer, säger Jan Helsing.

Jan Helsing visar Statens fastighetsverks driftcentral

Driftsamordnaren Jan Helsing har full överblick över SFV:s fastighetsbestånd. Foto: Urban Jörén

Med ett enkelt högerklick på datormusen plockar han fram en skiss över ett värmesystem för en byggnad någonstans på Skeppsholmen. En cirkel med ett plustecken motsvarar ett värmebatteri och ett rött streck visar att luften åker in i lokalerna. Ett återvinningsbatteri ritas ut som en symbol med ett plus- och ett minustecken.

– Här går vi in och tittar på olika trender, analyserar olika mätvärden. Det vi är mest intresserade av är att titta på värmesystem: ventilation, inomhustemperaturer, kylsystem och så vidare.

Sedan 2018 har SFV haft energisparkrav på sig från regeringens sida och ska till år 2030 spara in 20,9 gigawattimmar (GWh), vilket motsvarar uppvärmningen av 800 normalstora villor under ett år. Som en del i att nå målen startades driftcentralen som ett pilotprojekt 2018 och under våren blev den en permanent del av SFV:s verksamhet.

– De verktyg vi hade för energioptimering innan driftcentralen var inte så vassa som vi behövde. SFV:s påverkan på miljön hänger mycket ihop med hur mycket energi våra byggnader drar, så i grund och botten är ju energioptimeringsarbete en fråga om att nå miljömål. Samtidigt sparar vi ju pengar, säger Jan Helsing.

Termometer mot silvrig bakgrund.

En av termometrarna som visar temperaturen i en ventilationskanal. Foto: Urban Jörén

I ett driftrum i en byggnad någonstans på Riddarholmen i Stockholm möts vi av ett lätt, om än konstant, susande ljud. Två små fönster på var sida om den tunga dörren släpper in ett grådisigt sken från en regnig sensommardag. Det är kvavt, samtidigt dragigt på ett märkligt sätt.

Det värmesystem som Jan Helsing tidigare visade på skärmen, på drift­centralen, är ungefär vad vi nu har framför oss. Stora silvriga rör, två gulmarkerade märkta med ”varmvattencirkulation” respektive ”varmvatten” och bredvid det ett blåmarkerat med texten ”kallvatten”, samsas med vred och mätare av olika slag. 

– Det är här som själva ”hands on”-arbetet sker men sen är det ju mycket jobb även ute i byggnaderna, till exempel att se till att de olika delarna i huset får lagom mycket värme – det är skillnad på en solbelyst sydsida och en husdel i norr som aldrig får sol på sig.

Jan Helsing är noga med att betona att driftcentralen inte tar över något driftansvar från de lokala driftorganisationerna utan att de främst ska agera som en hjälp och ett stöd.

– Genom fjärrstyrning från drift­centralen kan vi hitta eventuella fel efter bara några dagar istället för kanske efter en månad. 

I grund och botten är ju energioptimeringsarbete en fråga om att nå miljömål.

De som arbetar på SFV:s driftcentral ska även ge teknisk support till de lokala driftorganisationerna och vara delaktiga i att ta fram lösningar på problem. De har också till uppdrag att arbeta för att myndighetens byggnader är uppkopplade på ett ”säkert och enhetligt sätt”.

– Vi har många olika tekniska ­lösningar vad gäller uppkoppling av våra fastigheter, i första hand för styr- och övervakningssystem. SFV:s byggnader ska vara uppkopplade så att vi kommer åt fastigheterna på ett bra, enkelt och säkert sätt utan att någon utomstående gör det.

Jan Helsing undersöker tillståndet i ett utrymme

– Det är här som ”hands on”-arbetet sker, säger Jan Helsing när han visar runt i ett av driftrummen på Riddarholmen i Stockholm. Foto: Urban Jörén

Hittills har driftcentralen haft fokus på utvalda fastighetsområden i Stockholm och Uppsala, medan fastighetsområdena Lund och Malmö håller på att fasas in.

– Tanken är att vi successivt ska arbeta oss igenom SFV:s fastighetsbestånd och energioptimera oss igenom allting. 

Varför är driftcentralen viktig för vårt kulturarv?

– Att arbeta med kulturfastigheter är inte bara tinnar och torn och fina miljöer utan det handlar också om att få fungerande verksamheter i de här byggnaderna. Att upprätthålla ett bra inomhusklimat är en grundförutsättning för det – och det är här drift­centralen kommer in.

Rör mot märk bakgrund

Statens fastighetsverks driftcentral blev en permanent del av verksamheten våren 2021. Foto: Urban Jörén