Universitetshuset i Lund från 1882 är ett av Helgo Zettervalls främsta verk. Här ses aulan med sitt färggranna kassettak. Zettervall valde det modernaste som fanns att få – fasadens dekorationer göts i armerad betong och teglet fogades samman med cement istället för kalkbruk. Foto: Peter Westrup

I Helgos anda

Fem nominerade byggnader tävlar om Helgopriset, Sveriges största arkitekturpris som går till bästa restaurering eller komplettering av ett äldre byggnadsverk. Här presenterar vi kandidaterna.

Arkitekten Helgo Zettervall var verksam under 1860-, 70-, 80- och 90-talen. De första tjugo åren i Lund och de senare i Stockholm som överintendent – chef för Sveriges offentliga byggenskap. Hans produktion är mycket omfattande: kyrkor, boställen, slott och offentliga byggnader. Universitetshuset i Lund och Norra latinläroverket i Stockholm vittnar om hans förmåga. Mest känd är han för sina genomgripande ombyggnader av domkyrkorna i Lund, Uppsala och Skara.

Helgo Zettervall 1831-1907.

Helgo Zettervall var mycket flitig – han tycks ha arbetat jämt. Detta tillsammans med ett ekonomiskt sinne gjorde honom förmögen. Han och hustrun Ida hade två söner, men ingen av dem fick några barn. Sonen Folke var också arkitekt, vid SJ där han bland annat ritat de fantastiska stationsbyggnaderna längs Norrlands­banan. När Folke avled 1955 testamenterade han alla familjens tillgångar till en fond till faderns minne.

Fonden ska årligen lämna understöd till behövande arkitekter. Blir det pengar över delas dessa ut som stipendier till stöd för svensk byggnadskonst. Detta har fonden gjort sedan 1960-talet. Fonden förvaltas idag av Statens fastighetsverk som ärvt ansvaret av Byggnadsstyrelsen.

Sedan 1996 har av dessa medel satts av till ett pris att var fjärde år delas ut ”till en nyligen genomförd arkitektoniskt förtjänstfull restaurering, komplettering, ombyggnad och/eller tillbyggnad av äldre byggnadsverk, där bearbetningen och tillägg tillvaratar, utvecklar eller tillför arkitektoniska kvaliteter till en god helhet med bevarande av byggnadsverkets kulturhistoriska värde”, som det står i Helgoprisets statuter.

Detta nummer av Kulturvärden innehåller en presentation av de fem projekt som 2018 års jury valt att nominera av 31 inkomna förslag. Den slutgiltiga vinnaren av Helgopriset tillkännages vid en prisceremoni den 15 november på Moderna Museet.

Juryn har bestått av:

  • Sven Göthe från Riksantikvarieämbetet
  • Kerstin Barup från Konsthögskolans restaureringsskonst
  • Tomas Lewan från Sveriges Arkitekter
  • Malin Myrin, Karin Gold Cox, Karin Svenonius och Anders Bodin från Statens fastighetsverk.

De nominerade förslagen visar en stor bredd av uppgifter och en bred palett av angreppssätt. Men alla de nominerade projekten är förebildliga i den svåra konsten att restaurera och lägga till. Verket ska inte bara vara funktionellt och fullgånget i sig utan också på ett med­vetet sätt öppna en dialog med vårt historiska arv. Detta är arkitekturens Master class.

Klocktrappan i Göteborgs rådhus

Klocktrappan i Göteborgs rådhus. Foto: Krister Engström

Göteborgs rådhus

  • Var: Göteborg
  • Ursprungsarkitekt: Gunnar Asplund (äldre delen Nicodemus Tessin d.ä., Johan Carlberg, Wilhem Carlberg m. fl.)
  • Byggår: 1672, 1937
  • Ombyggnadsår: 2014–2016
  • Arkitekt: Mikael Nädele, Caroline Losman / GAJD arkitekter
  • Byggherre: Higab

MOTIVERING

Rådhuset i Göteborg har byggts om för att rymma delar av Göteborgs kommunledning. Det tessinska rådhuset med dess världsberömda tillbyggnad av Gunnar Asplund stod länge tomt efter det att tingsrätten flyttat. En lyckosam tanke var att använda bygg­naden för stadens behov. Ombyggnaden är en blandning av minutiös restaurering vad gäller det grandiosa centralrummet och en av tingssalarna och en mer rättfram och ekonomisk ombyggnad av kontorsdelarna. Byggnaden kan användas för offentliga verksamheter. Det centrala rummet är med små tillägg återuppståndet. Vid djupgående färgstudier av det yttre upptäcktes att fasaden ursprungligen var monokrom. Det är nu den kulör som möter oss. Den ofta omtalade balansen mellan Tessins klassiska fasad och Asplunds modernistiska tillägg är åter läsbar. Centralrummet är väl omhändertaget.

Göteborgs rådhus

Göteborgs rådhus. Foto: Krister Engström

Kulturhuset Trappan, Vällingby. Foto: Ahrbom och partner arkitektkontor

Kulturhuset Trappan

  • Var: Vällingby
  • Ursprungsarkitekt: Backström & Reinius
  • Byggår: 1956
  • Ombyggnadsår: 2010–2016
  • Arkitekt: Anna Kolte / Ahrbom & Partner
  • Byggherre: Svenska Bostäder

MOTIVERING

Kulturhuset Trappan i Vällingby centrum har varsamt och med sträng ekonomi restaurerats så att dess ursprungliga kvaliteter åter blivit synliga. Stor vikt har lagts på att återupprätta själva trappan som husets huvudaxel och själva grundidé. Trappans nya glasparti har tillverkats efter originalritningarna. Ett restaureringsarbete av denna art handlar i mycket om att frilägga och städa bort senare tiders tillägg. Men också om att inpassa luftkanaler, rör och hiss på ett sätt som inte konkurrerar med huvudvärdena. En besökare idag kan inte ana vilken möda som lagts ner. Processen där alla intressenter varit delaktiga har fått ett lyckosamt resultat. Med till synes enkla medel har kulturhuset Trappan återtagit sin viktiga plats i Vällingbys kommersiella centrum.

Interiör i kulturhuset Trappan. Foto: Ahrbom och partner arkitektkontor

Foto: Stefan Günther

Gunnebo slott

  • Var: Mölndal
  • Ursprungsarkitekt: Carl Wilhelm Carlberg
  • Byggår: 1782–1796
  • Ombyggnadsår: 2015–2018
  • Arkitekt: Stefan Günther / Gunnebo Slott och Trädgårdar
  • Byggherre: Gunnebo Slott och Trädgårdar

MOTIVERING

Efter en svårförklarad vatteninträngning har slottets alla fasader rekonstruerats till det ursprungliga. Ett exemplariskt genomfört forskningsarbete har föregått alla beslut. Studier av originalritningar, skisser och samtida teckningar. Noggranna analyser av kvarvarande originaldelar. Undersökningar av samtida byggnader i Frankrike. Kemisktekniska analyser av färgfragment. Dessutom har, inte minst, arbetet gjorts
i nära samarbete med skickliga timmermän, snickare och målare för praktiska utförandefrågor. Hela processen och dess ledning har varit öppen med en serie väl dokumenterade kunskapsseminarier med deltagande av de mest meriterade forskarna.

Vad gäller forskningsinsatser, pedagogik, hantverk och resultat är arbetet ett föredöme för svensk byggnadsvård. Nu möter oss Gunnebo slott med den precision och den kulör på det sätt det en gång gjorde.

Gunnebo slott, Mölndal. Foto: Stefan Günther

En av salarna i Nationalmuseum. Foto: Melker Dahlstrand

Nationalmuseum

  • Var: Stockholm
  • Ursprungsarkitekt: Friedrich August Stüler
  • Byggår: 1849–1866
  • Ombyggnadsår: 2012–2017
  • Arkitekt: Gert Wingårdh, Josefin Larsson / Wingårdh Arkitektkontor, Erik Wikerstål/ Wikerstål Arkitekter
  • Byggherre: Statens fastighetsverk

MOTIVERING

Nationalmuseum har genomgått sin största ombyggnad sen det byggdes 1866. Ökat besökstryck och högre tekniska krav har genom åren resulterat i en rad mindre ombyggnader som steg för steg förändrat byggnaden till något långt från dess forna glans och funktionalitet. Ny teknik har nu smugits in i väggar och tak på ett för besökaren, och konsten, omärkligt sätt. Målet har varit att konstverk och föremål ska samverka med byggnaden för att ge en helhetsupplevelse. Inredning, färgsättning och dekormåleriet tjänar också detta syfte. Vissa rena nytillskott, som hissar och glastak, har varit oundvikliga; dessa har utformats med samma kvalitetskrav som det ursprungliga husets. Restaureringen av Nationalmuseum har för lång tid säkerställt att Sveriges konstskatter nu är tillgängliga som ett allkonstverk mitt i Stockholms hjärta.

Ljusgården med ny hiss i Nationalmuseum, Stockholm. Foto: Melker Dahlstrand

Värtaverket, Stockholm. Foto: Robin Hayes

Värtaverket

  • Var: Stockholm
  • Ursprungsarkitekt: Ferdinand Boberg
  • Byggår: 1903
  • Ombyggnadsår: 2015–2017
  • Arkitekt: Helena Glantz, Erik Jarlöv / U.D. Urban Design, Michael Krarup, Jesper Gottlieb / Gottlieb Paludan Architects, Alf Orvesten, Rebecka Rosén / LAND Arkitektur, Alexandra Schremer-Payén / PQR
  • Byggherre: Stockholm Exergi

MOTIVERING

Världens största fliskraftverk är inpassat i Värtaverket på ett sätt som både manifesterar en ny era och samspelar med de äldsta delarna av Ferdinand Bobergs fina tegelarkitektur. Byggnadens lameller av terrakotta böljar kring den stora volymen och parerar de 300-åriga Hjorthagenekarna. Kraftverkets fasad mot söder ligger i rak linje med de gamla tegelhusen bakom en rad björkar vilket håller samman helheten. Men kraftverket är också ett stycke vacker arkitektur i egen rätt med många väl formgivna detaljarbeten. Nytillskottets ambitionsnivå står helt i paritet med de ambitioner som präglade industribyggnaderna från elektricitetens barndom. Det nya Värtaverket är ett rejält kvalitetshöjande tillskott till en stadsmiljö. Det nya hämtar kraft från sitt omland och förhöjer helheten.