Kulturvärden

En illustration av en sommaräng full med röda, gula, blå och vita blommor och gräs runt omkring. Målad i akvarell.

Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Odla en kulturäng

Att anlägga en äng är ett bra sätt att stärka den biologiska mångfalden. Nu har Statens fastighetsverk tagit fram en fröpåse med 16 speciellt utvalda svenska växter som alla har haft en viktig roll också i kulturmiljön.

Vi svenskar är lite bortskämda med våra levande ängsmiljöer. De kan tyckas självklara, men utan dessa skulle bin, fjärilar och insekter inte kunna sprida pollen på samma sätt – vilket är nödvändigt för våra frukt- och bärskördar, liksom för att bibehålla ett rikt fågelliv.

En illustration av en vit flerflikig blomma med gul mitt, målad i akvarell.

Prästkrage. Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Nu har Statens fastighetsverk tagit fram en fröpåse för att dra sitt strå i stacken.

– Det här är ett sätt att uppmärksamma vårt långsiktiga arbete med biologisk mångfald Och urvalet av växter säger så mycket om vårt sätt att arbeta, säger Katrin Furustig, kommunikatör på SFV.

– Urvalet är välgrundat, noggrant genomtänkt och med långsiktighet i fokus. Det är precis så som vi jobbar.

I påsen finns fröer från 16 vanliga svenska kulturväxter – alltifrån blåklocka och smörblomma till mer okända som fårsvingel och rödblära. Den gemensamma nämnaren är att de trivs på magra marker och kan växa från norr till söder.

Nu har SFV skickat ut fröer till några av hyresgästerna, som en uppmuntran att hjälpa till att odla kulturarvet.

Men om man nu inte får tag i denna fröpåse – hur ska man göra?

– Det finns många fröblandningar med svenska kulturväxter. Kika gärna så att blandningen passar i den svenska naturen. Vår fröblandning ger inte en färggrann prakt efter ett par månader, men på lång sikt så bidrar den till mångfalden.

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en typ av gräs, grönare nertill och ljust gult upptill. Till höger en växt med rosa blommor, formade som småavlånga bollar.

Vårbrodd (t.v.) och Smällglim (t.h.). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Vårbrodd

Vårbrodd är ett slags gräs som ofta växer i tuvor lite överallt på öppen mark. Det latinska namnet Anthoxanthum odoratum antyder dess karaktäristiska drag: en ljuvlig doft som vissa jämför med kola eller vanilj. Doften kommer från kumarin, vilket är det ämne som ger nyslaget hö sin speciella och goda doft.

Smällglim

En vanlig växt som går att finna över hela landet, även på fjällsluttningar. Smällglim har vita tunna blommor med tvådelade kronblad. Namnet kommer från det uppblåsta fodret som smäller något om det trängs ihop. Växten finns både som enkönade och tvåkönade blommor.

 

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en växt med flera små, små vita blommor som sitter tätt i en klase. Till höger en växt som är lila men brun i toppen.

Röllika (t.v.) och brunört (t.h.). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Röllika

En korgblommig växt som finns över landet och på alla slags marker. Är normalt vitblommig men kan också bli skär. Insekterna söker sig hit för ståndarmjölet. Röllikan är också en medicinalväxt. Under andra världskriget gick det ut rekommendationer om att plocka röllikan eftersom är den ansågs bra mot till exempel reumatism och diarréer.

Brunört

Brunört är en vanligt förekommande växt med det latinska namnet är Prunella vulgaris, och vulgaris betyder just ”vanlig”. Det är en kransblommig växt med fyrkantig stjälk med läppformade blommor. Den växer över hela landet, gärna där det är lite fukt. Varför heter den då brunört – jo, brun var benämningen på lila färger historiskt.

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en växt med små, droppformade rosa blommor som sitter som i klasar. Till höger ett typ av gräs, ljust grönt med flikiga strån.

Ängssyra (t.v) och Fårsvingel (t.h.). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Ängssyra

En lättodlad växt som trivs på de flesta jordar. Det är en av de första växter som tittar upp ur marken på våren. Växten känns igen på sina pillika blad med en vacker röd blomma på toppen och kan bli upp till en meter hög. Ängssyra är en gammal medicinalväxt som innehåller oxalsyra. Samerna har använt ängssyran i sin kost, till exempel för att syra mjölk.

Fårsvingel

Fårsvingel är ett av våra vanligaste gräs som framför allt växer på mycket näringsfattiga och torra platser. Namnet kommer av att den ansetts vara ett bra bete för får. Den är en liten låg gräsart med smala och sträva blad.

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en växt med med gula små blommor. Till höger en växt med cerise små blommor.

Smörblomma (t.v) och Backnejlika (t.h). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Smörblomma

Smörblomman känner de flesta igen. De gula blommorna har vanligen fem kronblad och blomställningen utgör ett glest, mångblommigt knippe. Smörblomman är vanlig i hela landet och den finns i 40 olika arter. Denna heter Ranunculus acris och betyder bitter. Växten innehåller bitterämnen så det är därför som smörblomman får stå kvar på betesängarna.

Backnejlika

En verklig skönhet som ofta syns vid stensluttningar och torrängar. Det är en lågväxande art – upp till 20 centimeter – med trekantiga blomblad med en intensiv rödviolett krona. Den blommar intensivt under högsommaren och är vanlig från Skåne upp till Medelpad. Artnamnet deltoides kommer från grekiskans delta (trekantig) och syftar på kronbladens form. 

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en växt med med flertal förgreningar av klargula blommor och ljust gröna blad. Till höger  en växt med röd-rosa blommor.

Fyrkantig johannesört (t.v) och Rödblära (t.h). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Fyrkantig Johannesört

En av de över 300 arter som finns inom familjen johannesörter. En gul blomma som känns igen på sin fyrkantiga stjälk. Johannesörten har ofta använts som läkemedelsört, till exempel mot reumatism och depression. Om man krossar en blomknopp får man fram en blåaktig färg.

Rödblära

En ört i familjen nejlikväxter som sticker ut genom sin rosa färg. Växten förekommer i nästan hela landet och växer till exempel i fuktiga lundar och kärrkanter. Rödblära börjar blomma redan i maj håller ut ända till augusti. Han- och honblommor sitter på olika plantor och den pollineras främst av fjärilar.

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en växt med flera mörkt rosa blommor, till höger en vit flerflikig blomma med gul mitt.

Tjärblomster (t.v) och Prästkrage (t.h.). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Tjärblomster

Dessa vackra rosaröda blommor börjar slå ut i maj och växer på magra ställen, till exempel på klippor och hällar. En viktig egenskap är den klibbiga stjälken, som sägs göra att insekter inte kan komma åt blomman. Det är denna substans som gett blomman sitt namn på grund av sin likhet med tjära.

Prästkrage

En kär blomma för alla som pyntat midsommarstången och vars gul-vita sken ger en romantisk touche till ängen. Den växer gärna på öppna marker som hagar och skogsbryn och finns över hela landet. Prästkragen är också Skånes nationalblomma.

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en växt med rosa, flikiga blommor. På en av blommorna sitter ett bi. Till höger i collaget en bild på en växt med en gul blomma med flikiga blad.

Åkervädd (t.v.) och Flockfibbla (t.h.). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Åkervädd

Denna ståtliga växt med lilaröda blommor är vanlig vid åkrar och vägkanter och är ett bra lockbete för alla slags insekter. Åkervädden kan bli upp till åtta decimeter hög och när den blommar under högsommaren är den svår att ta miste på. Under historiens lopp har den använts inom folkmedicinen mot skabb och bölder.

Flockfibbla

En växt som kan bli ganska hög – upp till en meter – och som blommar från högsommaren ända till hösten. Blommorna är gula och blomkorgarna är ganska stora och sitter i flock i stjälktoppen. Det latinska namnet umbellatum betyder parasoll.

Ett collage med illustrationer av växter, målade i akvarell. Till vänster en växt med blålila klockformade blommor, till höger en typ av gräs, grönare nertill och flertal ljust gula strån upptill.

Blåklocka (t.v.) och Rödsvingel (t.h.). Illustratör: Veronica Ballart Lilja

Blåklocka

Den här blomman lär väl ingen gå bet på i sommarlandskapet. De karaktäristiska blå klockformade blommorna trivs i ganska torra marker och finns över hela landet. Blommar från juli till september. Liten blåklocka (Campanula rotundifolia) röstades fram som Sveriges nationalblomma 2021.

Rödsvingel

En av de viktigaste växterna för anläggning av gräsmattor, tack vare att den är torktålig och resistent mot sjukdomar. Arten är vanlig i hela Norden och blommar mellan juni och juli. Den har en rödaktig vippa och blir 5 till 15 centimeter hög.